I november lämnades förslag av en utredning om hur Sverige skulle kunna införa ett nytt EU-regelverk om säkerställda obligationer som bland annat finns i försäkrings- och tjänstepensionsbolagens portföljer. Enligt Svensk Försäkring står de för 15 procent av tillgångsmassan i dessa bolag.
Säkerställda obligationer, ofta bostadskrediter, innebär att investerare har förmånsrätt i tillgångsmassan, något som ger ett starkare skydd mot förluster.
I betänkandet föreslår man att det ska bli möjligt att använda sig av löptidsförlängningar av säkerställda obligationer i vissa lägen, alltså en sorts räddningsplanka i stressade situationer. Detta har inte tidigare varit tydligt uttryckt i svensk lag men den möjligheten öppnas enligt förslaget.
Svensk Försäkring skriver i ett remissvar att utredningen i stort sett lyckats med att få in tankarna från EU-direktivet i svensk lag. Man tycker dock att bolagen ska få "rabatt" på likviditetskraven om emittenterna får rätt att använda sig av förlängda löptider.
"Svensk Försäkring tycker att betänkandet i stort lyckas med att införa det nya EU-direktivet för säkerställda obligationer i svensk rätt på ett sätt som endast ger begränsade konsekvenser för den svenska marknaden. Dock anser vi att Sverige bör följa hur andra EU-länder väljer att införa direktivets likviditetskrav för säkerställda obligationer, i synnerhet möjligheten för emittenterna att tillgodoräkna förlängningsbara löptider för att minska likviditetskraven."
"För att begränsa effekterna av förlängningsbara löptider bör det införas krav på att investerarna ska kompenseras vid en förlängning, till exempel via så kallad step-up. Det är också av stor vikt att de så kallade triggers för förlängning av löptiden är objektiva, förutsägbara, enkla och transparenta, vilket betänkandets förslag inte uppfyller. Åtminstone bör Finansinspektionen ge förhandsbesked och tydliggöra vilka triggers som kan utlösa en förlängning av löptiden."