10 feb 2021 12:39

Skatteverket tar i ordentligt i skattemålet mot Allragänget

Skatteverket har krävt att Allragrundarna Alexander Ernstberger och David Persson Rothman ska betala skatt på aktieförsäljningarna de gjorde när de under 2012 sålde en del av sina aktier i det som skulle bli Allra.

För Alexander Ernstberger handlar det om 41 miljoner plus skattetillägg. Det är en tummetott om man betraktar att hela Allraaffären handlar om en halv miljard kr.

Efter mycket tvistande närmar sig den verkliga processen huvudförhandling i förvaltningsrätten. Den ska ha sin början den 22 februari och handlar bara om skatt och sociala avgifter.

Den processen ska inte förväxlas med brottmålet i hovrätten där det handlar om det som hände i Allra var brottsligt eller inte. Tingsrätten tyckte ju inte det och det ska prövas i hovrätten i mars.

I slutet av januari inkom Skatteverket med ett mycket omfattande yttrande till förvaltningsrätten där man presenterar bevis för hur det gick till när spararnas pengar i det som skulle bli Allrafonderna hamnade i fickorna hos de åtalade huvudmännen via skentransaktioner.

Skatteverket har med hjälp av forensiska bevis lyckats komma fram till att de avtal som man tecknade mellan de inblandade parterna för att få loss pengarna varit bakdaterade.

Tricket gick ut på att man skulle låta Johan Bergsgård, som jobbade som förvaltare på Svensk Fondservice, få en option på att köpa aktier i holdingbolaget som ägde Svensk Fondservice/Allra. Då, 2010, var aktierna billiga. Efter warrantaffärerna 2012 var de dyra och genererade en vinst åt Bergsgård på drygt 8 miljoner kr.

Skatteverket har genom att analysera metadata i de olika mejl som skickats mellan parterna lyckats visa att optionsavtalet tillkom 2012, inte 2010. Och den omfattande beskrivningen från verket är som en kriminalroman och bevisen måste av Allrasidan ses som minst sagt besvärande.

I det 59-sidiga yttrandet kommer Skatteverket även med tuff kritik mot tingsrättens dom i januari 2020. Det handlar dels om att man lyssnat på Allrasidans sakkunniga proffsvittne Vikram Kapoor som Skatteverket gör ned fullständigt och påpekar till exempel att han "...inte ens (kunde) redogöra för skillnaden mellan en warrant och en option under förhöret i tingsrätten".

"Kapoor saknar den teoretiska grunden för uppdraget, ett förhållande som förklarar hans egenartade sammanblandningar", skriver verket.

När det gäller värderingen av Allra, som varit värt mellan 340 miljoner kr och 1,3 miljarder beroende på vem som värderat, framkommer ännu en intressant synpunkt när det gäller PPM-fonderna.

Det visar sig nämligen att Allras värderingsexperter inte känt till att Pensionsmyndigheten använder sig av fondrabatter som stiger i takt med att fondförmögenheten växer, något som alla fondförvaltare på fondtorget känner till.

Det gör att beräkningarna om Allras framtida tillväxt inte skulle gå så snabbt eftersom man skulle få lämna ifrån sig stora delar av avgifterna under kommande år och därför inte skulle växa upp i himlen, vilket värderingarna pekade mot.

"Under vittnesförhöret i tingsrätten framkom att (värderingsmannen, reds anm) Nilsson endera inte kände till den avtrappning av provisionsintäkter med växande fondförmögenhet som finns vid förvaltning inom premiepensionssystemet eller i vart fall inte hade satt sig in i hur avtrappningen fungerade. (…) De som anlitat Nilsson har uppenbart inte
upplyst honom detta. Den mest troliga förklaringen härtill torde vara att uppdragsgivarna enbart har varit intresserade av uppblåsta siffror i hopp om att domstolar skulle vilseledas av dem."

Skatteverket har, precis som domstolarna, åklagaren, och Pensionsmyndigheten dränkts i papper från Allrasidan där ingen detalj varit för liten för att bråka om. Lite syrligt skriver verket så här om advokaternas taktik:

"Det är uppenbart att ombuden helt har missförstått eller mer troligen synes ha ägnat sig åt vad som framstår som en kreativ felläsning – det sistnämnda synes för övrigt ha varit en flitigt tillämpad metod - rörande de olika beslutens status."

Om Förvaltningsdomstolen lyssnar mer på Skatteverket än på Allrasidan borde det vara en lätt match för staten att få in skatterna som man vill ha. Och det finns flera beskattningsår att hämta mer pengar ifrån om man tar hem spelet.

Skulle skattemyndigheten sedan välja att ge in sitt yttrande som slutlig bevisuppgift skulle Pensionsmyndigheten kunna åberopa det som bevis även i hovrätten.

Det behöver inte betyda att det blir en lätt match i hovrätten för åklagaren. Han måste bevisa att affärerna som gjordes faktiskt innebar förluster för spararna och att de inblandade givit och tagit emot mutor i samband med aktieköpen, vilket han misslyckades med i tingsrätten. Att spararna förlorat pengar på att betala 170 miljoner kr för mycket för att köpa warranter är uppenbart, särskilt som man helt hade kunnat slippa betala arvodet. Men det ska bevisas och domstolen får därför försöka sätta sig in i ärendet. Men det jobb som Skatteverket gjort bör göra det lättare att nå en fällande dom i hovrätten än vad det visade sig vara i tingsrätten.

Matchen i hovrätten drar i gång den 22 mars, men "kvaltävlingen" i förvaltningsrätten en månad tidigare.