De senaste veckorna har en debatt blossat upp på DN:s debattsida om AP-fonderna och huruvida de ska användas som en kanal för den gröna omställningen eller om detta undergräver pensionssystemet och den svenska välfärdsstaten.
Det började med en text den 6 februari med rubriken "Gröna investeringar riskerar pensioner till liten klimatnytta", skriven av Bo Becker och Per Strömberg från Handelshögskolan samt John Hassler och Jonas Nycander från Stockholms universitet.
Författarna menade att allt hårdare krav ställs på de statliga pensionsfonderna där de väntas bidra till klimatomställningen genom att bara investera hållbart. De höga förväntningarna på gröna finansiella investeringar som ett centralt verktyg för förändring är dock inte rimliga eller realistiska.
"Risken är stor att förväntningarna grusas med negativa konsekvenser för engagemanget i klimatfrågor och att övergripande samhällsmål som klimatomställning, god avkastning för pensionssparare och finansiell stabilitet motverkas", skrev de.
Deras åsikt är helt enkelt att AP-fonder gör mer nytta genom att påverka bolagen genom sitt aktiva ägande. Det helt centrala verktyget för att göra världen klimatneutral är att sätta pris på utsläppen av koldioxid, vilket kan ske genom koldioxidskatter eller handel med utsläppsrätter, menar forskarna.
De fick dock mothugg i två separata texter från Max Jerneck, forskare vid Center for sustainability research (CSR) vid Handelshögskolan och företagsekonomen Erik Järvelä respektive Jakob König från Fair Finance Guide.
De hävdar att både klimatinvesteringar och koldioxidpris behövs samt att svensk miljöteknik ropar efter kapital av det slag som AP-fonderna kan erbjuda. Miljöteknik är väldigt kapitalintensiv och lider därför brist på kapital på grund av konkurrens från befintliga teknikslag.
Dessutom menar de att det är lönsamt att dumpa fossila innehav och pekar på Morgan Stanleys fossilfria index. König från Fair Finance Guide menar dessutom att slopande av fossila investeringar skickar en viktig signal.
I en slutreplik publicerad den här veckan skriver de fyra forskarna däremot att det statliga pensionssystemet inte bör användas för industripolitik. Det undergräver en fast förankrad politisk konsensus om att pensionssystemet inte ska användas för industripolitik utan för pensionärernas bästa. Grön teknik är viktig men för att driva den i rätt riktning är prissättning av utsläpp ett centralt verktyg. Men här har staten en roll att fylla genom att stödja forskning och utveckling. Detta är inget lämpligt ansvarsområde för AP-fonderna och en placeringsplikt blir inget effektivt verktyg.
Avslutningsvis menar de att det inte säger mycket att peka på att gröna investeringar varit lönsamma den senaste tiden. Det säger inget om den framtida prognosen för avkastning.
"Det går alltid att hitta perioder när enskilda tillgångsslag haft en bättre utveckling än andra. Under de tre månader som föregick publiceringen av vår debattartikel steg värdet på amerikanska olje- och gasföretag med 46 procent, vilket var mer än fyra gånger så mycket som det breda aktieindexet Dow Jones steg. Detta betyder inte att man kan förvänta sig en sådan överavkastning framöver", skriver dem.