24 feb 2021 12:28

Men Söderberg & Partners egna Luxemburgfonder är inte hållbarhetsgranskade

Söderberg & Partners granskning av fondförsäkringsbolagen är inte bara intressant för vad man genom ett djuplodande analysarbete hittat om fondförsäkringsbolagens hållbarhetsarbete. Än mer intressant är vad man inte tittat på.

Det ska tillstås att Söderberg & Partners inte är ett fondförsäkringsbolag och att man därför inte ska vara med i undersökningen. Men säg det fondförsäkringsbolag som inte har fonder med från Söderberg & Partners egna fondbolag Amrego i Luxemburg bland valbara fonder på sina fondtorg.
Och hållbarhet i fondförsäkringsbolag handlar i allt väsentligt om vilka fonder som man erbjuder.

Där finns ju dessa fonder med och svarar för en avsevärd volym i många svenska kunders fondförsäkringsportföljer, inte minst bland tjänstepensionskunderna, som inte sällan har Söderberg &Partners Proaktivfonder i sina tjänstepensionsplaner.

Men de fonderna har inte genomgått någon hållbarhetsgranskning när Söderberg & Partners ännu en gång delar ut röda, gula och gröna betyg. Detta på grund av jäv.

"I analysen av fondförsäkringsbolagen är utbud en bedömningsparameter. Vi tittar på dels hur utbudet på fondlistan ser ut, både med avseende på genomsnittlig hållbarhetsnivå i fondutbudet och huruvida fonder med särskilt hållbarhetsfokus erbjuds. Bedömningen av enskilda fonders hållbarhetsnivå bygger på Söderberg & Partners analys "Hållbara Fonder"", skriver Söderberg & Partners ESG-ansvariga Lingyi Lu, i ett mejl till Pensionsnyheterna.

Totalt har man analyserat 3300 fonder tillgängliga för svenska sparare men alltså inte de egna.

"Vid beräkning av utbudets hållbarhetsnivå utgår vi från betygen på de fonder vi faktiskt har betygsatt, och då vi på grund av jäv inte betygsätter våra egna fonder ingår de inte i bedömningen av utbudets hållbarhetsnivå", skriver hon.

Men kan man då inte hitta en oberoende hållbarhetsgranskare som inte är jävig? Det torde finnas många som skulle kunna ta sig an det uppdraget.

Det är ju inte konstigare än att medarbetare på tidningarnas kulturavdelningar som givit ut böcker inte recenseras av den egna redaktionen. Där låter man istället en recensent från en konkurrent ta hand om den frågan. Hur svårt kan det vara?