26 feb 2021 13:15

AP2 underpresterade rejält 2020 - fick spö med 6 procentenheter

När nu alla AP fonder lämnat sina avkastningssiffror för fjolåret krävs det nästan målfoto för att skilja dem åt. Med ett undantag, Andra AP-fonden.

Första AP-fonden landade på 9,7 procent, AP 3 på 9,7 procent och AP 4 på 9,6 procent. Andra AP-fonden däremot klockade in på 3,5 procent. Det är en skillnad på drygt 6 procentenheter.

En förklaring är att de olika fonderna har olika strategier som de följer och om 2020 isoleras ser det ut som att Andra AP-fondens strategi inte levererade under 2020.

Det här är nu inte bara en avkastningstävling. I pengar handlar det om 20-25 miljarder kr i utebliven avkastning för pensionssystemet. Om AP 2 nått samma avkastning som de andra, knappt tio procent, hade systemet alltså innehållit 20-25 miljarder kr mer vid årsskiftet.

Enligt Andra AP-fondens kapitalförvaltningschef, Hans Fahlin, beror det till stor del på fondens val av index. Fonden har nämligen bestämt sig för att inte följa marknadsviktade index utan istället ha övervikt i lågt värderade bolag och övervikt i mindre och medelstora bolag.

Fonden hade alltså redan från början hade en lägre andel techbolag än vad deras vikt motsvarar i ett renodlat marknadsindex. När de så kallade FAANG-bolagen, Facebook, Amazon, Apple och Google, drog i väg hängde Andra AP-fondens portfölj inte med. De bolagen kan ju knappast betecknas som små, medelstora eller lågt värderade.

Fonden agerar också genom att rebalansera om det visar sig att vissa typer av bolag dragit iväg i någon riktning.

- Jag vet inte vilken förklaring de andra AP-fonderna har till de resultat de uppnått. Våra aktieindex, som vi följer i vår strategi, har under 2020 utvecklats sämre än de marknadsviktade indexen. Det har fått en ganska stor effekt. Jag kan dock inte kommentera om det förklarar hela skillnaden, säger Hans Fahlin till Pensionsnyheterna.

Han påpekar att det inte tagits några taktiska beslut under 2020 som lett till att avkastningen blivit lägre än konkurrenternas. Man har bara följt den strategi man valt.

- De taktiska placeringsbeslut vi tagit, bland annat valutapositioner, har bidragit positivt till avkastningen, säger han.

Den lägre avkastningen betyder att pensionssystemet tappar 20-25 miljarder kr om man tagit rygg på de andra AP-fonderna. Men den uteblivna kostnaden bör i sanningens nämn ses som en kortsiktig förlust för pensionssystemet. Men det håller inte Hans Fahlin riktigt med om.

- Vårt mål är att vara till största möjliga nytta för systemet - på 30 års sikt. Vi tror att den strategi vi valt är den bästa i det perspektivet. Vi står kvar vid den och vi har goda skäl att förvänta oss det ska betala sig, säger han.

Han förtydligar med att man inte bara ska mäta avkastning utan även risk. Om man tar för hög risk och det inte betalar sig i avkastning så drabbar det ytterst pensionsspararna som då kan få lägre pensioner.

- Om man tar för hög risk kan det innebära att man skapar en situation som 2008, då AP-fondsystemet genom låg avkastning bidrog till att systemet behövde tillgripa balanseringen och alltså minska uppräkningen av pensionerna. Så man måste tänka på både risk och avkastning. Vi har inte en lågriskportfölj men vi har en annan sammansättning än andra. Vi tror att vår strategi långsiktigt är det bästa för pensionssparare och pensionärer, säger han.

Den låga avkastningen i förhållande till de övriga fonderna kommer man att få dras med under lång tid. AP-fonderna brukar ju inte gilla att jämföras över enskilda år utan vill se utvecklingen i längre perspektiv. Ofta lyfter man fram fem- respektive 10-åriga perspektiv. Det betyder att Andra AP-fondens låga siffra för 2020 kommer att vara med i genomsnittsberäkningen under lång tid framöver. Och det är inte enkelt att snabbt vända utvecklingen.

- Det gör man inte i en handvändning. Jag är besviken över att vår strategi inte givit något bra utfall och jag gratulerar de andra AP- fonderna till de resultat de nått under 2020, säger Hans Fahlin.