8 mar 2021 13:11

Langensjö drömmer om sin gamla utredning efter andra AP-fondens tapp

Mats Langensjö, idag verksam som fondanalytiker på bolaget Secoria, utredde under 2012 förändringar i AP-fondssystemet. Det resulterade i ett betänkande där man bland annat efterlyste ett tydligare ansvar från politiken för vad fonderna ska göra.

Där stod bland annat:

"Fondernas inbördes oberoende gör att det saknas förutsättningar för ett gemensamt ansvarstagande för buffertkapitalets roll i pensionssystemet.
AP-fondernas unika ställning bland statliga myndigheter har lett till att varken regering eller riksdag tar huvudansvaret för AP-fondernas verksamhet i stort."

Här ville majoriteten av experterna i utredningen att man skulle slå ihop AP-fonderna till en enda men så långt kunde inte utredningen gå, eftersom det stred mot utredningsdirektiven som gjorde klart att politikerna inte ville vara med om en så stor reform.

I ett gemensamt pressmeddelande i slutet av februari förklarade fonderna gemensamt att de i snitt för 2020 avkastade 8,1 procent, en siffra som alla kunde hålla fram som ett OK resultat. Det kunde i någon mån kunde dölja skillnaden mellan Andra AP-fondens avkastning på 3,5 procent och de övriga som låg närmare tio procent.
Skillnaden är för övrigt den största sedan den nuvarande fondstrukturen infördes för ett enskilt år.

Mot bakgrund av detta skriver Langenjö nu på Linked in att han finner två observationer extra intressanta.

Den första är att den strategi för förvaltningen som AP2 valt lett till lägre avkastning än de övriga tre under 2020. Det andra är att de fyra fonderna för första gången kommenterar det samlade resultatet.

"Denna kommentar från AP-fonderna innebär en acceptans för det gemensamma uppdraget i pensionssystemet. Dock är det samlade resultatet slumpmässigt då de fyra fonderna inte samordnar sina portföljer, utan det sker var och en för sig, så diversifieringen är en tillfällighet", skriver han.

Han påpekar att man i hans utredning 2012 ansåg att fondstrukturen borde reformernas och där nämnde att det kunde vara bra att ha en "samlad och gemensam hantering av den strategiska allokeringen" och att diversifieringen borde ske på ett "avsiktligt och medvetet sätt".

Möjligen sörjer Langensjö det faktum att det inte blev som han och utredningen ville. Den hamnade ju i papperskorgen efter det att fonderna kritiserat alla planer på att ge dem tydligare styrning och sammanslagningar.

Då var fonderna rörande eniga inför det yttre hotet mot ny lagstiftning och höll ihop.

Nu när det är en av fonderna i systemet som halkat på efterkälken säger man ännu en gång som musketörerna - en för alla, alla för en.