Manegen är krattad för en intressant valrörelse. Efter Forena och SPF kommer fler att ställa sig på barrikaderna, var så säkra.
Mer, högre och bättre pensioner är vad sju av tio väljare vill ha enligt SPF och det ska bli intressant att se hur partierna hanterar den frågan.
Man kan ju inte låta bli att lyssna på 70 procent av väljarna, om nu opinionsundersökningarna talar sanning.
I den förra valrörelsen såddes fröet till det som blev till det numera ofta utskällda (provisoriska) inkomstpensionstillägget.
Ska det månne byggas ut och vem ska stå för notan för ambitionshöjningen? Att gå ifrån 70 procent till 80 kostar i storleksordningen 55-60 miljarder kr om året. Ska staten betala? Ska anställda som får betala högre pensionsavgifter eller arbetsgivarna som får betala högre premier för pensionerna?
Eller ska det tas på det enklaste sättet som man tidigare använt, alltså via skattesystemet, där notan hamnar hos staten i slutänden.
I slutänden handlar det förstås om viktiga fördelningsfrågor. Om man vill ha bättre pensioner får man avstå något annat. Det kan vara en bit av lönen eftersom ambitionshöjningar kan innebära högre skatter. Eller också får man prioritera om. Kanske mindre till sjukvården, skolan, försvaret eller omställningen till ett mer hållbart samhälle?
Pensionsnyheterna vill också påminna om att pensionsåldern 1976 sänktes från 67 års ålder till 65 år. Då låg medellivslängden i Sverige för män på cirka 72 år och 78 år för kvinnor. Medellivslängden för män i Sverige är nu drygt 81 år. För kvinnor är den nästan 85 år, enligt SCB.