Skillnaden mellan prisbasbelopp och inkomstbasbelopp kan vara förödande för människor som har löner över intjänandetaket i allmän pension och som har oturen att insjukna och beviljas sjukpension.
Låter det rörigt? Det är det men Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman (ständigt denne Svärdman) slår i Dagens Arena larm om hur basbeloppen kan få allvarliga konsekvenser för människor i den här situationen.
En deltidssjukskriven person, kallad Eva, uppbär lön och plus sjukersättning från Försäkringskassan.
Från den kollektivavtalade sjukförsäkringen får hon sjukpension. Lön från deltidsjobbet är pensionsgrundande vilket också gäller för sjukersättningen. Sjukpensionen från facket är dock inte pensionsgrundande.
Om månadslönen varit lägre än inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp, 29 750 kr, hade 93 procent av hennes heltidslön varit pensionsgrundande och läget lugnt.
Den lön på 45 000 kr som Eva har, ligger strax under intjänandetaket i allmän pension. Det går ju vid 7,5 inkomstbasbelopp. Det här får konsekvenser som ser ut så här enligt Håkan Svärdman som skriver:
"Det innebär att endast 43 procent av inkomsten över 29 750 kronor är pensionsgrundande på grund av att sjukersättningen endast kompenserar en del av deltidssjukskrivningens inkomstförlust. Därmed sänks pensionsrätten med drygt 17 000 kronor per år jämfört med vad hon skulle ha fått vid heltidsarbete. Hade Eva haft hel sjukersättning och 20 år kvar till pension skulle pensionen minska med drygt 3 000 kronor per månad."
Anledningen är att de olika basbeloppen glidit isär under åren och ändrat takhöjden i de olika systemen.
I början av 2000-talet var inkomsttaken på 7,5 pris- och inkomstbasbelopp jämnhöga, men eftersom realinkomsterna ökat sedan dess har inkomstbasbeloppet dragit iväg och taket för intjänandet till allmän pension ligger idag på 550 000 kr.
Prisbasbeloppet, som styr sjukersättningens tak ligger på 357 000 kr.
"Ett basbeloppsgap på 193 000 kronor har alltså skapats som gröper ur pensionen för dem som faller ned i det. Det hotar löntagare med månadslöner på mellan 29 750 och 45 833 kronor som beviljas sjukersättning. Det vill säga mer än hälften av alla löntagare", skriver Svärdman och påpekar att något måste göras för att sluta gapet.
Att göra den kollektivavtalade sjukpensionen pensionsgrundande för allmän pension skulle kunna vara ett sätt, enligt Svärdman. Det förutsätter en höjning av pensionsavgifterna för arbetsgivarna.
Ett annat skulle vara att man använder sig av samma tak i pensionssystemet som i sjukförsäkringen, vilket blir dyrt för staten.
Alternativt kan man förstärka premiebefrielseförsäkringen i tjänstepensionerna, menar Svärdman och avslutar:
"Det viktiga är att någon tar ansvar, inte vem."