9 apr 2021 13:02

Alecta: Pensionärerna har mer i plånboken än vad som påstås i debatten

Det är inte synd om pensionärerna. Den inkomst som pensionärer har att leva på är för majoriteten betydligt högre än vad pensionsprognoserna visat.

Och kompensationsgraderna i förhållande till slutlön är betydligt högre än vad larmrapporter på senare tid visat.

Det slår Alecta fast i en stor rapport där man undersökt de faktiska inkomsterna för tre miljoner svenskar i åldrarna 55 - 85 år. Data för undersökningen har hämtats från SCB, som då utgått från verkliga människors verkliga inkomster.

Tvärt emot vad många påstår i debatten visar det sig att inkomsterna stigit för varje åldersgrupp och i genomsnitt får de en kompensationsgrad som ligger på 75 procent av den inkomst de hade åren innan de gick i pension.

I den första delen av studien jämförs inkomstutvecklingen för fem årskullar födda mellan 1941 och 1953. Studien visar att var och en av årskullarna har högre inkomster i kronor än de föregående årskullarna.

- Några av anledningarna till det är att fler numera orkar jobba fram till pensionen, att allt fler väljer att fortsätta jobba även efter 65 och att tjänstepensionerna har levererat starkt. Det svenska pensionssystemet är långt ifrån perfekt, men den dystra bild många har av ett system som håller på att falla samman stämmer helt enkelt inte, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, till Pensionsnyheterna.

De siffror som Alecta nu presenterar speglar i stor utsträckning de siffror som Pensionsmyndigheten tidigare visat i en rapport, som även den visar att kompensationsgraden hamnar en bra bit över 70 procent.

Även den studie som gjordes av fackförbundet Forena gav vid handen att kompensationsgraden för personer som jobbar fram till riktålder och har tjänstepension når en kompensationsgrad på 72 procent, även om man valde att inte peka på just den uppgiften. Syftet med Forenas lobbyinsats är ju att visa att pensionssystemet inte levererar och därför behöver justeras.

En annan slutsats i rapporten är att det nya pensionssystemet inte levererar sämre inkomster än de som haft majoriteten av sitt pensionsintjänande från ATP-systemet.

”Det är fascinerande att se att inkomstutvecklingen från 62 års ålder är så jämn mellan de årskullar vi studerat. Vid 67 års ålder kommer en allt större andel av inkomsterna från arbete, som en naturlig följd av att vi blir allt friskare och lever längre. Vi ser även att tjänstepensionerna står för en allt större andel av de totala inkomsterna,” säger Alectas chefsanalytiker Fredrik Palm i ett pressmeddelande apropå Alectas rapport idag.

En annan slutsats i undersökningen är att de med de lägsta inkomsterna före pensionen får det bättre ekonomiskt efter pensioneringen.

Alectastudien visar att den femtedel som hade lägst inkomster vid 62 års ålder hade 10 år senare en inkomst som var 10–20 procent högre. En förklaring till det är att de grundskydd som finns i pensionssystemet - främst garantipension och bostadstillägg - erbjuder ett starkare skydd mot fattigdom än de sociala skyddsnät som finns tidigare under livet.

- Det talas väldigt mycket om fattigpensionärer på löpsedlar och i fikarum. Men tittar man närmare på människors verkliga inkomster är det faktiskt vanligare med fattigdom bland svenskar i åldrarna 20–50 år än bland pensionärer upp till 80 års ålder. Vi måste komma bort från den helt felaktiga bilden att man blir fattig av att gå i pension, var fjärde svensk får det faktiskt bättre ställt som pensionär, säger Staffan Ström till Pensionsnyheterna.

”De eländesbilder som tyvärr gång på gång målas upp i debatten skapar misstro mot det svenska pensionssystemet och spär på den olust som många känner inför att sätta sig in i sin pension. De allra flesta har faktiskt en riktig hygglig inkomst på äldre dar. Visst kan pensionssystemet behöva förstärkas och moderniseras på sina håll, men vår studie visar att vi har ett pensionssystem som är betydligt bättre än sitt rykte”, säger Fredrik Palm.