Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, fick i uppdrag av regeringen att göra en förstudie för att se om det går att få reda på omfattningen av löneväxlingen på tjänstepensionsmarknaden.
Förstudiens resultat skulle användas för att bedöma möjligheten att "genomföra en fördjupad studie för att analysera effekter av löneväxling till tjänstepension utifrån ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv."
Nu när ISF är klar med förstudien kan det konstateras; det gick inget vidare.
ISF har kollat med försäkringsbolag, försäkringsförmedlare, fackförbund, branschförbund, webplattformar, arbetsgivarorganisationer, valcentraler, Skatteverket och SCB.
Man har även kollat om någon gjort enkäter som gjorts där anställda fått svara på om de löneväxlat eller inte.
Trots gedigen research har man inte hittat något enkelt, eller rättare sagt inte ett enda, sätt att få reda på omfattningen av löneväxlingen.
Frågar man de stora förmedlarna, som Max Matthiessen eller Söderberg & Partners, så kan de ha siffror, men de har inte koll på hur många anställda i företagen som omfattas av möjligheten till löneväxling vilket gör det svårt att räkna ut några procenttal.
Tittar man hos försäkringsbolagen som finns med på valplattformarna kan det vara svårt att se vad som är vanlig tjänstepension och vad som är det löneväxlade tillskottet.
ISF har då funderat över att göra egna riktade enkäter, men noterar att tidigare försök i den vägen har visat att svarsfrekvenserna blivit mycket låga.
Två tredjedelar av den tillfrågade målgruppen struntade i att svara i en undersökning man gjorde 2017. Och då handlade enkätfrågorna från ISF "bara" om pensionskunskap.
Så ISF kommer fram till att det inte är någon större vits med att försöka kartlägga löneväxlingsmarknaden.
Inte för att den skulle vara ointressant att studera, utan för att det helt enkelt blir för svårt.
Den enda sektor där man tycker sig ha nått viss framgång är den statliga där Arbetsgivarverket kunnat bidra och då med både antal och löneväxlade belopp.
I rapporten till socialdepartementet skriver ISF så här i sin slutsats:
"Sammantaget visar ISF:s förstudie att det saknas möjlighet att få fram heltäckande data om löneväxling till tjänstepension."
"ISF har tidigare fått andra regeringsuppdrag om olika tjänstepensionsfrågor där det saknas offentliga registerdata. Om regeringen bedömer att det är angeläget med bättre data om tjänstepensioner kan man överväga att gå vidare med den offentliga tjänstepensionsdatabas som Pensionsmyndigheten tidigare utrett".
För socialdemokrater har löneväxlingen en tråkig fördelningspolitisk profil, eftersom de som väljer möjligheten har höga inkomster och oftast bra pensionsförmåner i anställningen.
De gynnas skattemässigt av växlingen som därmed får en fördelningspolitisk profil som blir en omvänd Robin Hood-politik.