23 apr 2021 13:48

Vad händer om man höjer pensionsavgiften till 18,5 procent?

Utan att regeringen eller någon annan bett om det, har Pensionsmyndigheten analyserat effekterna av vad som skulle hända om man skulle höja avgiften till det allmänna pensionssystemet från dagens 17,21 procent till 18,5 procent.

Om höjningen bara görs för framtida avgifter kommer en person född år 2000 att få 5,3 procent högre pension än om avgifterna inte höjts. För myndighetens typfall betyder det en extra tusenlapp i månaden livsvarigt.

Det tar dock lång tid innan höjningen blir märkbar på riktigt. Det är först år 2070, då det är dags för dagens 21-åring, född 2000, att gå i pension enligt riktåldern, som höjd avgift ger full utdelning.

Den här fördröjningen är dock inget som politikerna, framför allt inom (S), har ansett sig ha tid att vänta på vilket har lett till att man föreslagit att höjningen av pensionsavgiften ska göras retroaktiv.

Det skulle innebära att alla pensionärer, förutom de som bara har garantipension, omedelbart skulle kunna få höjningar av pensionen. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om höjningar på 600 kr i månaden för kvinnor och 800 kr för män.

Pensionsmyndigheten har dock bara räknat och säger varken bu eller bä till nyordningen.

"Pensionsmyndigheten tar inte ställning för eller emot en avgiftshöjning. Rapportens beräkningsalternativ är framtagna för att belysa olika effekter av en avgiftshöjning. Om lagstiftaren vill höja avgiften så finns det många olika sätt att göra det på och alla innehåller betydande politiska och samhällsekonomiska överväganden", säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i ett pressmeddelande.

Han sa för övrigt exakt detsamma under Pensionsnyheternas och Pensionsmyndighetens gemensamma frukostseminarium där han föredrog myndighetens rapport.

Även om man inte föreslår en höjning av pensionsavgiften så vill myndigheten ändå skicka ett budskap till politikerna. Det handlar då om att förenkla i uttaget av avgifterna och föreslår att den "egenavgift" på 7 procent av lönesumman som individerna betalar ska slopas. Den kan istället läggas över på arbetsgivarna, anser myndigheten.

"För det fall lagstiftaren vill höja avgifterna till det allmänna pensionssystemet så anser Pensionsmyndigheten att det bästa sättet att göra det är att ta bort den allmänna pensionsavgiften och då slopa skattereduktionen för denna avgift. Det skulle göra det lättare att förstå pensionssystemet och den annorlunda ordningen med en avgift som det ges skattereduktion för skulle försvinna."

Beräkningsantagandena i rapporten innebär att inkomstindex och därmed inkomstpensionen ökar med 6,6 procent, om inte effekten tas bort av lagstiftaren. Det skulle enligt Ole Settergren inte vara problematiskt rent tekniskt, men det är förstås upp till politikerna att bestämma sig för hur man vill ha det.

Så här sammanfattar Pensionsmyndigheten av beräkningarna:

• Om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ökar överskottet inom inkomstpensionen med ca 5 procentenheter (givet oförändrad fördelning av avgiften till inkomstpension respektive premiepension).

• Om ökningen inte används för att höja nuvarande pensioner ger det 5,3 procent eller cirka 1 000 kronor högre disponibel pension för framtida pensionärer födda 2000. För äldre årskullar är effekten mindre.

• För det fall avgiftshöjningen sker på det sätt som antagits i rapporten kommer staten stå för finansieringen genom minskade skatteintäkter på 21 miljarder kronor år 2022.

För dig som vill ta del av hela rapporten går den att ladda ned här: Pensionsmyndighetens rapport