23 apr 2021 13:52

Pensionsnyheterna: Behöver alla få högre pensioner?

Pensionsmyndighetens beräkningsexempel innebär att det blir staten som ska stå för fiolerna. Det kommer att innebära att 21 miljarder i skatteintäkter försvinner från Magdalena Anderssons skattkista.

Det här ger naturligtvis undanträngningseffekter, alltså att staten inte kan satsa lika mycket på andra saker i framtiden.

Frågan som bör ställas är också om det är dagens pensionärer som ska prioriteras framför annat. Som Alectas rapport häromveckan visat har genomsnittspensionären en förhållandevis hög pensionsnivå, räknat i förhållande till slutlön.

Trenden att allt fler fortsätter att jobba senare i livet förstärker den effekten, även om pensionsåldern fortsatt ligger kvar på ett snitt på omkring 65 år.

Men det är inte bara statens finanser som påverkas om en höjning av pensionsavgifterna görs retroaktiv. Det betyder också att de som nu går i pension och "bara" betalat in avgiften på 17,21 procent av lön under arbetslivet kan växla in dem till en kurs på 18,5 procent.

De som får betala är de yrkesaktiva, i praktiken pensionärernas barn. De får alltså lösa in sina föräldrars pensionsrätter till en högre kurs.

Det gör att de, allt annat lika, får ett mindre konsumtionsutrymme i livet eftersom det statliga tvångssparandet blir dyrare.

En annan effekt värd att uppmärksamma är att en rak höjning av avgifterna leder till en retroaktiv inkomstökning som påverkar inkomstindex, som är pensionssystemets ränta.

Om reformen görs retroaktiv blir det ju samma effekt som om alla skulle få retroaktiva löneökningar. Detta kan, om man inte justerar indexet, leda till att taket i allmän pension stiger.

Det får i sin tur effekter på tjänstepensionerna som ju ger högst avsättningar på lönedelarna över taket. Detta för att fylla i för löner som ligger över taket. Det betyder att det blir svårare och kräver högre löner för att höginkomsttagarna ska nå upp till de 30 procent av inkomsten, som är en vanlig nivå i de flesta av kollektivavtalen. Kontentan? Lägre tjänstepensioner om inte parterna förhandlar om avtalen.

Fördelningspolitiskt blir det en lite speciell utformning, enligt beräkningarna. Garantipensionärer som inte tjänat in någon inkomstpension påverkas inte alls. De får grundpension, garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd, precis som idag.

Höginkomsttagare med bra tjänstepensioner och löner över taket får mindre. För alla som ligger däremellan blir det julafton. Alla får helikopterpengar från pensionssystemet. Men politiskt kan det förstås vara intressant. Det finns ju väldigt många väljare i den gruppen.

Frågan är vidare om det finns något parti som skulle kunna hålla emot om man skulle vilja göra andra prioriteringar. Säg det parti som törs skriva "Vi vägrar höja pensionerna" på valaffischerna i valrörelsen 2022.

Men om alla partier ställer sig bakom en avgiftshöjning blir det ju svårt att utse någon som vinnare på valdagen. Det kan bli ett nollsummespel när valfläsket styckas.