28 apr 2021 14:07

SEB:s Jens Magnusson: Avgiftshöjningarna tar aldrig slut

SEB:s privatekonom Jens Magnusson ser en del positiva saker med förslaget från Byggnads/Katalys förslag till ändringar av pensions- och sjukförsäkringssystemet.

Han menar att det är bra att man nu försöker ta tag i problemet att det är så liten skillnad för dem som jobbar hela livet med låg lön jämfört med dem som inte jobbat alls, tack vare garantipensionen.

Han gillar även förslaget att förbättra möjligheterna för dem som är sjuka eller har nedsatt arbetsförmåga. De ska inte ska behöva ta ut tidig ålderspension och på så sätt försämra sin livsvariga pension.

- Det är dock inte en fråga som ska lösas med knegarpension, Arnepension, förtidspension eller andra reformer inom pensionssystemet, utan inom sjukförsäkringen. Den som är sjuk ska ha sjukförsäkring tills personen går i ålderspension, det är inte konstigare än så, säger han till Pensionsnyheterna.

Han ser dock andra, mer problematiska, problem med förslaget och då kostnader som man beräknat till 60-70 miljarder kr.

- För att tycka att det är värt de pengarna måste man anamma uppfattningen att det bara är den allmänna pensionen som bör räknas i pensionssammanhang. Flera rapporter visar ju på att den sammantagna inkomsten för de allra flesta pensionärer är avsevärt bättre än de 45 procent av inkomsten som det talas om i artikeln. För egen del tycker jag att det är rimligare att se till helheten och tycker heller inte att det är rätt prioriterat att lägga 60 eller 70 miljarder kronor extra på en generell pensionshöjning. Bättre att underlätta för den som vill och behöver höja sitt pensionssparande än att tvinga alla att göra det, oavsett behov eller andra prioriteringar under livet, säger han.

Jens Magnusson, som tidigare jobbat på Finansdepartementets budgetavdelning har också problem med var pengarna ska komma ifrån.

- Här och där nämner artikelförfattarna att reformen ska ”finansieras” med sänkt särskild löneavgift och genom att ålderspensionsavgifter över taket förs till pensionssystemet i stället för till statsbudgeten. Det kan man förstås argumentera för men det är ju viktigt att förstå att det inte innebär någon "finansiering" annat än att skattebetalarna tar notan och att staten helt enkelt får låna upp motsvarande pengar. Den enda verkliga finansiering som nämns är höjd kapitalbeskattning och återinförd fastighetsskatt, säger han.

Han säger också att man nu vill höja pensionsavgifterna men undrar i så fall vad det ska sluta med.

- När man väl börjar höja avgifterna igen, finns det ingen övre gräns. Den hittills diskuterade höjningen från 17,21 till 18,5 övertrumfas nu med 20 procent. Artikeln innehåller inte några förslag om en bättre anpassning av pensionsålder till stigande medellivslängd än den som nu finns. Då kommer ersättningsnivån snart åter att börja sjunka och med nya avgiftshöjningar som följd. Vi är med andra ord på väg tillbaka till ett i praktiken förmånsbestämt system med rörlig avgift och slopad finansiell stabilitet, avslutar han.