29 apr 2021 13:25

Nu går snittsvensken i pension vid 65 års ålder

När Pensionssystemet infördes hade vi en pensionsålder på 65 år i Sverige. I och med det nya systemet fick vi en flexibel pensionsålder där individen själv fick bestämma när det blivit nog med arbete och nog med pengar på pensionskontot för att möjliggöra en dräglig pension.

Även om normen på 65 års pensionsålder sägs vara stark så har svenskarna i genomsnitt inte gått i pension vid 65 års ålder utan tidigare.

Men nu rapporterar Pensionsmyndigheten att det hänt stora saker på området. År 2020 ökade medelpensioneringsåldern med hela fem månader och medelpensioneringsåldern steg till, just det, 65 år. Medelpensioneringsåldern är ett mått som speglar genomsnittlig uttagsålder för den allmänna pensionen och har legat mellan 64,4 år och 64,6 år sedan 2011.

Pensionsmyndigheten förklarar den relativt stora ökningen med den höjda åldersgränsen för tidigaste uttag, från 61 till 62 år 2020 och den höjda LAS-gränsen från 67 till 68 år.

"Länge har 65 år setts som en normal ålder för pensionering och normen finns kvar men den håller på att lösas upp. Vår senaste rapport visar på en relativt stor ökning av medelpensioneringsålder vilket förklaras av höjda åldersgränser för pensionsuttag och anställningsskydd", säger Erik Granseth, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Trots att det i debatten heter att pensionerna är för låga har svenskarna i genomsnitt ändå tyckt sig "ha råd" att gå i pension innan de fyllt 65 år. Men 2020 års siffror antyder att man nu brutit trenden.

Medelpensioneringsåldern för allmän pension är nu tillbaka på 2004 års nivå efter en långvarig, svagt nedåtgående, trend. Under det första kvartalet 2021 är medelpensioneringsåldern per månad högre än föregående år, så det verkar som att åldern fortsätter stiga. Skillnaderna i medelpensioneringsålder mellan könen är små: 64,9 år för kvinnor och 65,0 år för män.

Nu är genomsnittssiffror inte samma sak som att alla går i pension senare. Spridningen har ökat kraftigt över tid. En växande grupp saxar sig ur arbetslivet genom att gå ner i arbetstid före 65 års ålder och fyller på med pension och jobbar sedan efter 65-årsdagen. Det är alltså inte en tydlig start på pensionärslivet utan en glidande övergång mellan arbete och pension.

Ur årskullen född 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder och för varje yngre årskull har denna andel minskat. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent.

Andelen som tar ut pension vid åldern 67 har stigit från 2,3 till 6,0 procent under perioden 2004 - 2019. Denna trend bröts dock år 2020 då andelen sjönk till 5,1 procent. Detta är eventuellt en effekt av att den så kallade LAS-åldern höjdes från 67 år till 68 år och att färre därmed fick sina tjänster avslutade vid 67 års ålder. LAS-åldern är den ålder då anställningsskyddet enligt lagen om anställningsskydd upphör.

"En förklaring till varför fler i de yngre generationerna tar ut pensionen i högre åldrar kan vara att de vill ha en högre inkomstgrundad pension. En annan eller bidragande förklaring är att det är skattemässigt gynnsamt att fortsätta arbeta efter 65 års ålder, vilket kan leda till att fler väntar med att ta ut den allmänna pensionen", säger Erik Granseth i ett pressmeddelande från Pensionsmyndigheten.