5 maj 2021 13:11

Ökat respektavstånd mellan dem som jobbat och de som inte gjort det

I Pensionsmyndighetens regleringsbrev från regeringen ingår uppgiften att följa fyra olika typfall av pensionärer för att se hur deras inkomster utvecklas över tid. Detta för att regeringen ska kunna se vad pensionssystemet levererar.

De fyra typfallen är alla ensamstående och alla är 74 år gamla 2021.

Deras inkomster redovisas efter skatt och om de skulle kvala in för bostadstillägg.
De fyra typerna är:

A: Endast garantipension
B: Kvinna med genomsnittlig pension
C: Man med genomsnittlig pension
D: Pensionär med relativt hög pension

Här redovisar myndigheten de disponibla inkomsterna för de fyra grupperna och hur dessa utvecklats under perioden 2012-2021. Till det fogas en prognos för kommande år, 2022-2025.

Alla undersökta har fått det bättre sedan 2012, vilket naturligtvis sammanhänger med utvecklingen av realinkomsterna. Räknat i fasta priser har pensionerna ökat med 1 300-2 900 kr i månaden. En annan anledning till ökningen för 2021 är det av staten finansierade inkomstpensionstillägget som ger snittpensionärerna, alltså typ B och C, 600 kr respektive 325 kr mer per månad från och med september 2021, räknat före skatt.

Den största inkomstökningen bland 74-åringarna skedde åren 2012-2013 när samtliga typfall fyllde 66 år och då fick ta del av det förhöjda grundavdraget för äldre.

Det senaste året, alltså 2020-2021, är förändringen liten, då handlar det om cirka 20 kr i månaden i ökad pensionsinkomst. För garantipensionären, Typ A, har utvecklingen varit sämre och här har pensionen sjunkit med 90 kr i månaden, räknat i fasta priser.

Går man tillbaka till år 2015-2017 var läget det omvända. Då var det garantipensionären, A, och snittkvinnan, B, som hade en starkare utveckling än snittmannen och höginkomsttagaren.

Tittar man i kristallkulan och ser på hur pensionsinkomsterna kommer att utvecklas framgent under kommande år ser det något mörkare ut. Då ser det ut som att garantipensionären och höginkomstpensionären, typ D, kommer att få uppleva sjunkande disponibla inkomster. Snittpensionärerna, A och B, spås få oförändrade pensioner.

Pensionsmyndigheten förklarar utfallet med att pensionsomräkningarna av inkomst- och tilläggspensionen påverkats av "bromsen" eller balanseringen. Andra faktorer som har haft betydelse för utfallet är att grundskyddet förändrats mellan 2019 och 2020. Detta har skett i form av höjd garantipension och höjt bostadstillägg. Till det kommer att Grundavdraget för äldre har även höjts i flera steg.

De tio undersökta åren av typfallspensionärernas inkomster har präglats av efterdyningarna av finanskrisen 2008, eftersom den kom att leda till att balanseringen aktiverades och minskade uppräkningen av pensionerna mellan åren 2010-2017. Pensionsomräkningen var negativ åren 2010, 2011 och 2014 som ett resultat av balanseringen.

Avslutningsvis nämner Pensionsmyndigheten även att repektavståndet, alltså skillnaden mellan dem som arbetat ett helt arbetsliv och de som inte haft något intjänande alls. Där är utvecklingen tydlig. Snittpensionärerna och högpensionstypen, typerna B, C och D har alla fått det bättre medan garantipensionären halkat efter. Det får effekten att respektavståndet ökat.

Att respektavståndet ökat trots att garantipensionen höjdes 2020, och att skatten sänkts mer procentuellt sett för garantipensionären än de övriga, beror på att inkomstutvecklingen varit högre än prisutvecklingen. 2021 var respektavståndet för typfallen B, C, och D cirka 1 600, 4 700 samt 9 200 kronor per månad.