Skatteverket har efter revision beslutat att Assa Abloy inte ska ha avdragsrätt för tre anställda som löneväxlat.
Detta eftersom bolaget enligt Skatteverket inte kan utnyttja kompletteringsregeln för att köpa-i-kapp otillräckligt tryggande av en pensionsutfästelse på det sätt som Assa Abloy gjort för de tre medarbetare det varit fråga om.
Bolaget ska nu öka underlaget för inkomstskatt med drygt 2,6 miljoner kr beskattningsåret 2019. Eftersom bolaget enligt Skatteverket lämnat "oriktiga uppgifter" påförs man även skattetillägg på drygt 200 000 kr.
Fallet, som först refererades av Sak&Liv, kan sätta ljus på frågan hur avdragsreglerna för pensionsavsättningar används i dagsläget och om Skatteverkets stränga tolkning av hur avdragsrätten enligt huvudregeln respektive kompletteringsregeln får användas.
I fallet Assa Abloy har bolaget accepterat Skatteverkets tolkning och alltså godtagit beslutet. Det innebär att det fallet inte kommer att prövas vidare i domstol. Det betyder att det fortfarande inte kommer att prövas upp till högsta instans för att klarlägga hur reglerna för avdragsrätten ska tolkas.
Skatteverket har hittat de tre löneväxlarna genom att titta på Assa Abloys begärda avdrag och då kollat om man hållit sig inom ramarna för avdragsrätten. I de tre fallen har avdragen varit högre än huvudregeln och bolaget har då hävdat att kompletteringsreglen ska användas. Detta för att köpa-i-kapp en otillräckligt tryggad förmån.
De anställda på Assa Abloy har haft sedvanlig ITP men har genom särskilda utfästelser fått sänkt pensionsålder från 65 till 60 år och i ett av fallen 55 år.
Om man sent i livet sänker pensionsåldern så uppstår ju, beräknat enligt modellen för förmånsbestämd pension, ett ordentligt avdragsutrymme om man sänker pensionsåldern. Detta utrymme har då Assa Abloy och många andra företag, låtit anställda fylla igenom löne- eller oftast bonusväxlingar. Man har ansett att dessa kan användas genom att köpa försäkring för att fylla i det som kallas för en otillräckligt tryggad utfästelse.
Skatteverket menar att man då inte använder kompletteringsregeln på rätt sätt och skriver så här i sitt beslut:
"Ni menar att kompletteringsregeln fungerar som ett tak för avdragsrätten och de premieinbetalningar som görs för att nå upp till taket utgör en godtagbar förbättring av ett tidigare otillräckligt pensionsskydd".
Men det tycker inte skatteverket som utvecklar det så här:
"Vad gäller de anställda där ni har använt er av kompletteringsregeln har ni uppgivit att motiveringen till detta är att ni vill förbättra pensionsskyddet för de anställda med engångsinsatser i samråd med de berörda. Syftet med kompletteringsregeln är i detta fall att erhålla avdragsrätt, där huvudregeln är otillräcklig, för det fall en arbetsgivare med höga engångsinsatser åtar sig att trygga pensionskostnader för att förbättra en medarbetares tidigare otillräckliga pensionsskydd (köpa i kappfall).
Skatteverkets uppfattning är att pensionsutfästelserna inte är otillräckligt tryggade varför kompletteringsregeln inte kan tillämpas."
Den syn som skatteverket för fram på hur kompletteringsregeln får användas kan få mycket stora konsekvenser på marknaden där den här modellen används flitigt.
Skatteverkets tolkning av kompletteringsregeln visar att man inte tycker att det räcker med att utfästa en ny pensionsålder och därefter med avdragsrätt trygga det utrymme som uppstår.
Verket skriver:
"En pensionsutfästelse kan tryggas på olika sätt, i olika tryggandeformer. I ert fall är det fråga om tryggande genom betalning av premier för pensionsförsäkringar. För att tryggandet ska vara bristfälligt eller otillräckligt ska det med andra ord vara fråga om otillräckliga betalningar av premier för en pensionsförsäkring i förhållande till pensionsavtalen. Det har inte framkommit att premiebetalningarna är otillräckliga i förhållande till pensionsavtalen. Ni har heller inte visat att tryggandet beror på att en anställd först sent under den yrkesverksamma perioden ska ges ett tillfredsställande pensionsskydd. De anställda har även ett ordinarie pensionsavtal där tryggande sker löpande."
Och lite längre ned i beslutet skriver Skatteverket så här:
Med andra ord - när ni tryggar pensionsutfästelserna i enlighet med era avtal med de anställda innebär det att ni köper pensionsrättigheter, inte att ni köper ikapp några pensionsrättigheter. Som Skatteverket uppfattat de nu aktuella situationerna har ni inte eftersatt att trygga intjänad pension, d.v.s. ni har inte försummat att betala premier för en pensionsförsäkring. Ni tryggar (betalar pensionsförsäkringspremier för) era pensionsutfästelser avseende bonusväxling/ engångspremier fullt ut i enlighet med utfästelserna."
Det ser alltså ut som att en arbetsgivare genom åren måste ha slarvat med att betala in premier till en försäkring för att det ska finnas något att köpa i kapp. Det kan ses som det bara är historiska avtal som kan köpas i kapp, inte nya. Frågan är då om kompletteringsregeln verkligen behövs...
Det är åtminstone så Pensionsnyheterna läser beslutet från Skatteverket.