24 maj 2021 12:21

Dålig kunskap om hur lönsamt det är att jobba efter 65

Svenskarna har fattat galoppen. Det lönar sig att fortsätta jobba efter 65-årsdagen. Nästan åtta av tio tror att det ger mer pension att arbeta ett år extra efter 65 år, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten.

Men de som svarat på undersökningen underskattar hur mycket mer det ger i plånboken.

Att arbeta till 66 år istället för till 65 år ger mer i pension. Det förstår 78 procent eller nästan åtta av tio tillfrågade i Pensionsmyndighetens undersökning.

Bland dem som är 55 till 65 år tror 83 procent att extra arbete ger mer i pension.

Däremot anger de svarande i genomsnitt ett lägre belopp än vad det som regel handlar om. I genomsnitt svarar de tillfrågade att ett års extra arbete ger cirka 960 kronor mer i pension per månad före skatt. Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som har en genomsnittlig lön och snart ska ta ut sin pension mellan 1 400 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut.

"Vår undersökning visar att de flesta förstår att lön under ett år till ger en högre pension. Samtidigt ser vi att man underskattar hur mycket mer man får i plånboken av att jobba längre", säger Ann-Christin Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande från myndigheten.

Pensionsmyndigheten har under lång tid observerat att 65 år inte längre är den självklara åldern för pensionering. Av de som är födda 1938 gick 77 procent i pension vid 65 års ålder. Motsvarande andel för personer födda 1955 var drygt 39 procent. Nyblivna pensionärer går allt oftare både tidigare och senare i pension än 65 år jämfört med tidigare års pensionärer.

Enligt förslag från Pensionsgruppens överenskommelse 2017 ska tidigaste ålder för att ta ut allmän pension kopplas till riktåldern år 2026. Fortsätter Sveriges befolkning leva längre så innebär förslagen att åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg höjs för att följa medellivslängdens utveckling.

Detta kommer med stor sannolikhet leda till ytterligare försvagning av 65 år som norm för pensionering.

"I en tidigare undersökning har vi ställt frågor om riktålder och det visar sig att få känner till begreppet och vad det innebär. Framför allt är det relativt få som förstår varför pensionsåldrarna föreslås höjas", säger Ann-Christin Meyerhöffer i en kommentar.

I svaret på remissen på förslaget om höjda pensionsåldrar, som myndigheten lämnade den 28 april, tycker myndigheten sig se tecken på att 65-årsnormen är i utförsbacken och att regeringen inte beaktat det tillräckligt i promemorian. Där läser Pensionsnyheterna följande rader:

"En förändrad pensionsnorm generellt bland blivande pensionärer bedömer Pensionsmyndigheten som sannolik och en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna av detta saknas i promemorian. Eftersom ett av syftena med åldershöjningen i pensionssystemet är att generellt bryta normen med pensionsuttag vid 65 års ålder anser Pensionsmyndigheten att det är angeläget att även beskriva de ekonomiska konsekvenserna av en förändrad norm."