I lördags var Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gäst i Ekots lördagsintervju. I utfrågningen fick han frågor rörande pensionerna och var då tydlig med att han ville se att "staten" skulle stå för höjningarna.
"Det vi vill göra nu är att höja pensionsavgiften eller rättare sagt att staten skjuter till avgifter till pensionssystemet upp till det som var tänkt alltså 18,5 procent. Det ska kompensera för det avdrag som sker i dag på pensionsavgiften", sa Jimmie Åkesson i radiointervjun.
Att höja avgiften från 17,21 procent är ingen billig manöver. Det innebär att staten, varje år, behöver skjuta till 22-23 miljarder kr som försvinner från arbetsgivaravgifterna och från höjda statliga pensionsavgifter för till exempel a-kassa och sjukpenning.
För att de här åtgärderna ska få en tillräckligt snabb inverkan på dagens pensioner krävs dock att man inför ändringen retroaktivt, något som socialdemokrater och vänsterpartiet vill se. Nu vill även SD se samma förändring vilket gör att det teoretiskt finns 190 mandat, (S) 100 plus (SD) 62 och (V) 28, för att göra förändringen.
Två av partierna i kalkylen ovan är inte med i Pensionsgruppen men den har SD sagt att man vill avskaffa för att den är dysfunktionell.
Om man gör avgiftsförändringen retroaktiv är det magiska tricket att det bokförs som en stor ökning av pensionsskulden genom att inkomstindex ökar med omkring 7 procent, motsvarande knappt 700 mdkr. Men, det behöver inte betalas nu.
Balanstalsekvationen går ju ändå ihop eftersom de 23 miljarder som inbetalningarna ökas med, multipliceras med omsättningstiden på 30 år. 23x30=690 dvs. balanstalet hålls intakt.
Genom att man redan nu diskonterar det eviga värdet av de ökade intäkterna, hålls balanstalet konstant utan att hela summan på 690 mdkr betalas här och nu.
I stället läggs betalningsansvaret på kommande generationer att betala 18,5 för att få 18,5. De får dessutom acceptera att betala 18,5 för att deras föräldrar ska få 18,5 trots inbetalda 17,21.
Ovanstående gäller dock bara fördelningssystemet, inkomstpensionen, där balanstalskonstruktionen magiskt gör att 23 mdkr kan räknas som 690 mdkr. Det gäller inte i premiepensionen som ju som bekant är fonderat och kräver "riktiga" pengar för att kunna räknas upp.
Ska relationen mellan premiepension och inkomstpension upprätthållas och även premiepensionen räknas upp på motsvarande sätt, behöver ytterligare drygt 100 mdkr petas in direkt från statsbudgeten till premiepensionskontona.
Enligt Jens Magnusson, blivande chefsekonom på SEB, är det inte troligt att staten kommer att skjuta till de pengarna.
- Jag misstänker att det inte kommer att ske. Då behöver de borgerliga partierna, om de går med på höjda avgifter, vilket jag tror de kommer tvingas till, också behöva acceptera att premiepensionens andel av totalen minskar. Det är något jag inte tror att de tänkt på, säger Jens Magnusson till Pensionsnyheterna.
Men det verkar upplagt för att pensionsfrågan kommer att komma upp i valrörelsen och lite av en ouvertyr till det kunde ses i gårdagens Agenda i SVT, där socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) sade sig vilja bevara Pensionsgruppen men då beskylldes av moderaternas Maria Malmer Stenergard för att köra sitt eget race i Pensionsgruppen.
Och moderaterna är mer intresserade av att ändra i skatteskalor för att höja pensionerna än att gå in och rubba på en av systemets grundbultar genom att höja pensionsavgifterna retroaktivt.