2 jun 2021 11:53

Löneväxling ökar snabbt - men det är inte alltid anställda som kräver det

Löneväxling blir allt mer populärt och en allt större andel av svenska ITP-företag, 8 av 10, väljer att erbjuda tjänsten till sina anställda.

Undersökningsföretaget Ipsos har på uppdrag av Alecta och PRI frågat 300 HR-chefer om hur de ser på löneväxlingen.

Enligt undersökningen är det främsta skälet till att man som arbetsgivare vill erbjuda löneväxling är att man vill framstå som en "attraktiv arbetsgivare".

Rapporten visar dock att det finns fällor med löneväxling. Den klassiska handlar om att man inte ska löneväxla lön till tjänstepension om man inte kommer en bra bit över taket på 7,5 inkomstbasbelopp, omkring 46 000 kr i månaden.
Efter växling riskerar den anställde då att förlora i den statliga sjukförsäkringen och i avsättningar till allmän pension.

Här har företagen i stor utsträckning valt att ha spärrar för den fällan. Men att det även finns ett tak uppåt i lön för när det ska vara en bra affär, är mindre känt.

I rapporten görs en jämförelse mellan hur förmånlig löneväxling är jämfört med privat sparande via ISK.

Genom räkneexempel visas att löneväxling är förmånligast för anställda med en månadslön mellan 46 000 och cirka 55 000 kronor. Därefter avtar fördelarna med löneväxling, och vid lönenivåer över cirka 65 000 kr per månad är skillnaden mellan de två sparformerna liten. Det är en effekt som uppkommit efter det att värnskatten slopats.

Av intervjusvaren från HR-cheferna kan noteras att det inte är så att de anställda kräver att få möjlighet att löneväxla. Bara en av sex arbetsgivare instämde helt eller delvis i att det finns en stark efterfrågan på löneväxling bland de anställda.

Frågan är då vad är det som får löneväxlingen att sprida sig så snabbt och där åtta av tio av de undersökta företagen möjliggör löneväxlingen, trots att hälften av de tillfrågade företagen inte anser att det inte är något som är ett arbetsgivaransvar.

Kan det vara rådgivarna?