14 jun 2021 13:29

Lägg fokus på pensionskostnaden för utrikes födda - inte på dagens pensionsnivåer

Den låga självförsörjningsgraden hos utrikes födda beräknas påverka statsutgifterna väsentligt.

Den viktigaste debatten om pensionerna borde därför vara hur man ska få dessa personer i arbete, snarare än att höja nivåerna i dagens pensionssystem, skriver Janerik Larsson, tidigare vice vd på Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Dagens DI.

Han menar att man i diskussionen om migrationspolitiken nästan aldrig har ett långsiktigt statsfinansiellt perspektiv på frågan. Det kommer nämligen att bli dyrt att finansiera pensioner till de många utrikesfödda som kommit hit och som ofta har en mycket låg grad av självförsörjning.

Detta leder till att de kommer att få ersättningar i form av grundskydd, som för den här gruppen skulle komma att kosta 11 miljarder kr år 2030.

Den siffran skulle, enligt en rapport från Pensionsmyndigheten 2017, växa till 69 miljarder kr år 2060 och då svara för 1,2 procent av BNP.

"Till detta kommer svårkvantifierbara kostnader i form av minskad tillit, kriminalitet och sociala problem i kölvattnet av bristande ekonomisk integration och låg självförsörjningsgrad. Utan att fördjupa oss i dessa kostnader nöjer vi oss med att konstatera att om det finns en önskan att minska dem är det nödvändigt att öka självförsörjningsgraden", skriver Larsson i artikeln.

Den här rapporten från Pensionsmyndigheten har i stor utsträckning förbigåtts med tystnad, menar Janerik Larsson och undrar om man i debatten väljer att titta bort istället för att lägga fokus på de framtida kostnaderna för asylinvandringen.

"Kanske är det så att det finns en stark svensk opinion som menar att kommande generationer ska stå för dessa betydande kostnader; eller är det så att detta är alltför oroande perspektiv för att man ska göra annat än blunda?", skriver han.

Han anser att den frågan förtjänar att belysas bättre snarare än att gnälla över pensionssystemets underfinansiering och de nuvarande nivåerna i det allmänna pensionssystemet och skriver:

"Det är inte sant att det svenska pensionssystemet är underfinansierat. Sanningen är att pensionssystemet aldrig har varit så överfinansierat som i dag. Pengarna räcker gott och väl. Köpkraften hos svenska pensionärer har ökat. Dagens 66-åring har i snitt 72 000 kronor mer om året att röra sig med jämfört med en 66-åring för tolv år sedan.

Pensionen stiger för varje årskull som går i pension. Ett skäl till det är att tjänstepensionerna har levererat långt över förväntan; ett annat att fler väljer att arbeta även efter 65 år. Var fjärde svensk får till och med en högre inkomst som pensionär än under sin yrkesverksamma ålder."

Så hans uppmaning blir att inte lägga fokus på dagens pensionsnivåer. Utmaningen ligger i att öka självförsörjningsgraden hos de utrikes födda, och Larsson anser att Pensionsmyndigheten ska få i uppdrag att långsiktigt följa utvecklingen för självförsörjningsgraden i gruppen.

"Ett viktigt uppdrag till Pensionsmyndigheten nu borde både att redovisa fakta i den kortsiktiga, politiska pensionsdebatten och redovisa hur kostnadsperspektivet för staten ser ut på sikt om inte självförsörjningen ökar vilket sannolikt måste få kortsiktiga effekter på migrationspolitiken. Det vi ser i dag och det vi har framför oss är djupt oroande – men det allra mest oroande är både en falsk pensionsdebatt och den långsiktiga diskussion som i stort sett helt saknas", avslutar Janerik Larsson artikeln i DI.