22 jun 2021 13:20

Så skapar man rättvisa med skattereduktionen för 65-plussare

I januari 2021 infördes en skattereduktion för fysiska personer med förvärvsinkomster. Den gav 1 500 kr i skattelindring för låg- och medelinkomsttagare.

Nu vill regeringen höja den skattereduktionen, samtidigt som utformningen av skattereduktionen justeras så att grundavdraget inte ska påverka reduktionens storlek.

Förslaget som presenteras i en ny promemoria innebär att skattereduktionen som huvudregel ska ge 1 720 kronor årligen, tidigare 1 500 kr, i skatterabatt. Reduktionen ska ges till personer med en fastställd förvärvsinkomst som är högre än 65 000 kronor per år. Ett tak sätts vid inkomster på 265 000 kr.

Det här förslaget kommer från den (eventuellt tvärdöda) januariöverenskommelsen och är tänkt att vara ett led i en grön skatteväxling.

Skattereduktionen kopplas nämligen till att vissa miljöskatter höjs. Där har intäkterna ökat och de pengar som kommer in ska då växlas till lägre skatter för framför allt människor med låga eller medelhöga inkomster.

I regeringens promemoria om saken skriver man ett av syftena är att skattereduktionen ska öka incitamenten för fler att gå upp till heltidsarbete och leda till fler jobb.

Men, när det gäller människor som fyllt 65 år blir det lite knivigt att få reglerna rättvisa. Och då blir det snårigt.

"Eftersom grundavdraget är olika stort för personer under respektive över 65 år bör utformningen av skattereduktionen justeras i samband med den förslagna förstärkningen. För att grundavdragets storlek inte ska påverka infasningen av skattereduktionen bör den beräknas utifrån fastställd förvärvsinkomst i stället för beskattningsbar förvärvsinkomst. Förslaget innebär i denna del att för personer som har en fastställd förvärvsinkomst mellan 65 000 kronor och 265 000 kronor ska skattereduktionen i stället för 1 720 kronor uppgå till 0,86 procent av skillnaden mellan den fastställda förvärvsinkomsten och 65 000 kronor."

Pensionsnyheterna konstaterar att det kan bli svårt att kommunicera det här budskapet till den tilltänkta målgruppen. Den ska alltså fatta att de kan få 220 kr om året mer i plånboken nästa år och att detta ska få dem att överväga att gå upp och jobba heltid istället för deltid.

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2022 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021, meddelar regeringen.

Det ska bli intressant att se hur den här modellen bedöms av Riksrevisionen som ska kika på frågan om vad olika reformer ska ge i utdelning och om dusörer till vissa grupper verkligen ger de effekter som man hoppades, när man hittade på dem. Se nedan.