Tidningen Expressen har rapporterat att Allragängets husbank Ålandsbanken hjälpt till med olika transaktioner när det gällt att skydda sina pengar.
Redan 2017 när skandalen briserade passade banken på att ta ut pantbrev på Alexander Ernsbtbergers hus för att säkra pengar som Ernstberger lånat i banken.
Då handlade det om belopp i storleksordningen 10 miljoner kr.
I händelse av konkurs hade Ålandsbanken då en prioriterad fordran och får sina pengar innan Pensionsmyndigheten har rätt att få ut de pengar de tilldömts.
Ålandsbanken hjälpte även Allra genom att ta över deras PPM-fonder, något som Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen gav sin välsignelse till.
Ålandsbanken betalade genom en earn-out, där man under fem år skulle betala Allra för att man fick ta över fonderna som då rymde omkring 13 miljarder kr.
Ålandsbanken har därefter hamnat på prispallen i Småspararguidens rankning av Premiepensionssystemets värsta skitfonder med motiveringen att de är både dyra och dåliga för spararna.
Mot bakgrund av detta undrar Pensionsnyheterna nu om Ålandsbanken faktiskt lever upp till de höga krav som Pensionsmyndigheten ställer på fondbolag som vill vara med på fondtorget?
Det avtal som banken undertecknat innebär ju att man ska säkerställa att man inte drar vanära över Premiepensionstorget.
I avtalet som alla fondbolag måste underteckna står ju följande:
"Fondförvaltaren är ansvarig för att förekomsten av Intressent i samband med fondverksamheten inte skadar förtroendet för premiepensionssystemet eller i övrigt kan skada pensionsspararnas intressen."
Om det nu visar sig att Ålandsbanken hjälpt brottsdömda fondaktörer är det fråga om Pensionsmyndigheten ska agera på den information som nu kommit fram.
Om banken hjälpt till med transaktioner som kommer från brottslig verksamhet och att man dessutom skyddat tillgångar som därmed inte kan skickas till Pensionsmyndigheten, är ju frågan om man tillämpat det som kallas God Sed på Premiepensionstorget.
Pensionsnyheterna har frågat Pensionsmyndigheten om saken och fått följande svar från
myndighetens chefsjurist Lena Aronsson:
"Vi kommenterar inte hur vi arbetar i relation till enskilda aktörer, men följer utvecklingen nära och kommer att agera om vi anser att det föreligger avtalsbrott eller andra oegentligheter."
Det hör till saken att vi tidigare frågat om Swedbank som sanktionerats av Finansinspektionen för att man inte haft tillräckliga system på plats för att förhindra penningtvätt.
Det har Pensionsmyndigheten uppenbarligen inte tyckt, Närstående Fondbolaget Robur finns ju kvar på fondtorget, trots penningtvättsskandalen.
Det gäller för övrigt även Danske Banks fondbolag Danske Invest som också har fonder kvar på torget, trots sin roll i penningtvättandet i Baltikum.
Möjligen kan Pensionsmyndigheten vila på hanen.
När den nya upphandlingsmyndigheten finns på plats i början av nästa år är det väl inget tvivel om att åtminstone Ålandsbankens fonder inte håller måttet för att upphandlas.