20 aug 2021 11:59

Så ska europeerna hitta pensionsrätter som de tjänat in i EU

I Sverige har Minpension.se blivit ett populärt ställe att vända sig till för att få koll på pensionen och numera har 4 miljoner svenskar registrerat sig för att hitta sina pensionsrättigheter och kunna beräkna sina framtida pensioner.

Bara under första halvåret 2021 gjorde svenskarna fler än 26 miljoner prognoser, som med åren kommit att innehålla fler och fler uppgifter och nya möjligheter till simuleringar och prognoser.

Så långt är allt gott och väl. Men den som jobbat i andra EU-länder och tjänat in pengar där - hur ska de göra?

Den som jobbat i Rumänien eller Tjeckien under delar av sitt yrkesliv får därmed svårt att göra några vettiga prognoser och det här vill EU-kommissionen hantera.

Redan 2013 började ett pilotarbete för att skapa en alleuropeisk "Minpension" där migrerande EU-medborgare skulle ha möjligheter att spåra sina pensioner som tjänats in i de olika länderna.

Det är ett gigantiskt arbete men EU-kommissionen har stött det samverkansprojekt som finns, European Tracking Service, för att skapa grunden till en pensionsportal för de mobila arbetare som tjänat in till pension i olika EU-länder.

Anders Lundström, vd på minpension.se, är Sveriges representant i gruppen som han menar har ett enormt jobb framför sig. Och hans bidrag till de diskussioner som nu pågår är att det kommer att ta tid.

- Det har funnits olika initiativ där några entusiastiskt ger sig in i projekt där man ska klara av allt i ett system. Och på en gång. Det brukar ta några år innan de ger upp. Det är svårarbetat med många olika aktörer inblandade och därför försöker jag förklara att man ska arbeta i små steg framåt och inte försöka bli heltäckande på en gång, säger han till Pensionsnyheterna.

Den erfarenheten han har fått under arbetet med minpension.se. är att försäkringsbolagen länge var tveksamma till att skicka sina uppgifter om kundernas pensioner till minpension.se av konkurrensskäl, men nu är snart sagt alla med.

De statliga förmånerna, alltså inkomstpension och premiepension, var bottenplattan och de delarna var snabbt på plats, när man enats om i vilket format uppgifterna skulle överföras.

Det är man inte i närheten av i resten av Europa även om de nordiska länderna samt Nederländerna, Belgien och Tyskland har löst delar av problemen med att få in och behandla uppgifterna.

En betaversion finns i portalen "Findyourpension.eu" som är ett resultat av Eiopas projekt, men den är just en betaversion.

Den har kommit fram genom ett initiativ bland universitetsforskare i Tyskland som ville säkerställda att de inte blev blåsta på sina pensioner om de flyttade mellan olika universitet inom EU.

I slutet av juli skickade EIOPA ut det som kallas "Call for advice" där man vill att medlemsländerna ska komma med synpunkter och råd om hur man tycker att man ska fortsätta arbetet. Man ska också visa exempel på vad man redan åstadkommit i medlemsländerna, så kallad best practice. Där är det två länder som står ut, enligt Anders Lundström.

- Sverige och Danmark har en särställning och har kommit absolut längst, säger han.

En anledning till det stavas personnummer, något som funnits länge och som är ett lätt sätt att hålla rätt på medborgarna och där även privata aktörer, till exempel pensionsbolag, kan koppla pensionstillgodohavanden till rätt person.

I stora delar av Europa saknas den typen av identifieringsnummer vilket gör att det kan bli minst sagt komplicerat att veta vem som tjänat in en tjänstepension i något annat land eftersom det där ofta bygger på förnamn och efternamn.

Man ska också ha i minnet att motståndet mot den typen av medborgarkontroll skulle vara svår att få med sig framförallt Tyskland på, av historiska erfarenheter.

Och man får inte heller glömma införandet av GDPR, som syftar till att värna den personliga integriteten och som gör att vi dagligen får säga OK till cookies på nätet. Men utan möjlighet till tydlig identifikation är det svårt.

- Då blir det komplicerat att logga in och identifiera sig så att man kan säkerställa att det är rätt person som begär att få ta del av uppgifterna och att det inte sker sammanblandning mellan olika personer. Då blir det folkbokföringsuppgifter och där kan man till exempel behöva lista sin moders namn som ogift, för att kopplingen till en intjänad pensionsrätt ska bli korrekt, säger Anders Lundström.

I Storbritannien, som visserligen lämnat EU, har man noterat att det finns flera miljarder pund i "lost pots" alltså herrelösa pensioner som man inte vet vem som har rätt till och där den som tjänade in dem någon gång i arbetslivet i England har flyttat.

Enligt Anders Lundström kommer pensionsspårningstjänsten för EU-medborgarna att ta lång tid att få upp. Men att det går, om man tar det i små steg.

- Man ska inte gapa över för mycket från början utan komplettera med nya tjänster i takt med att systemet växer, säger han.

Enklast vore förstås om hela EU skulle välja att införa personnummer på alla medborgare och komplettera det med bank-id. Förutom att många länder skulle rygga för den typen av register med hänsyn till personlig integritet skulle det ta många år innan till exempel alla europeiska pensions- och försäkringsbolag plitat in personnummer på de miljontals pensionsavtal som man samlat på sig under historien.

Men IT-jättarna har ju tekniker för att säkert identifiera sina kunder. Omkring en miljard människor uppskattas ha ett Apple-ID vilket visar att det går att hålla rätt på kunderna och inte blanda ihop dem.

Eiopas frågor om råd, "Technical advice on the development of pension tracking systems" ska besvaras senast den 8 september 2021.

Hur lång tid det sedan tar att få ihop ett heltäckande paneuropeiskt system där allas pensioner finns i en samlad databas kan ta åratal. Detta särskilt som EU-kommissionen (ännu) inte kunnat hitta någon gemensam definition på de olika typerna av pensioner.

- EU kommissionens Valdis Zagorskis, DG Employment, har tidigare sagt att man bara kan skilja på "state pensions" och "supplementary pensions" och bara det visar på problematiken att klassificera alla olika pensionsordningar som finns i Europa, säger Anders Lundström.