23 aug 2021 12:39

Finländare som tror att de kommer dö tidigt tar ut pension i förtid

Finländarnas intresse för att ansöka om partiell ålderspension har samband med föräldrarnas livslängd, framgår det i finska Pensionsskyddscentralens (PSC) färska undersökning.

Ju kortare en person bedömer sin egen livslängd bli, desto sannolikare att hen ansöker om partiell ålderspension.

Utredningen visar att det ser ut som om finländarna bedömer sin egen livslängd utifrån sina föräldrars. Personer vars förälder av samma kön har dött som yngre, ansöker oftare om partiell förtida ålderspension, än andra.

Människan kan alltså i alla fall i någon mån ses som en rationell aktör. Det här konstaterar PSC:s nationalekonom Satu Nivalainen som utfört undersökningen.

"Forskningsresultatet är internationellt unikt. Tidigare har människors pensionsbeslut inte kunnat länkas till registeruppgifter om föräldrars livslängder", säger hon i ett pressmeddelande, från myndigheten.

Den partiella förtida ålderspensionen infördes i Finland genom 2017 års pensionsreform och är möjlig att ta ut från och med 61 års ålder.

Enligt en tidigare enkät utförd av PSC är den vanligaste orsaken till ansökan om pension ovisshet om framtiden och livslängden. Resultaten i den färska undersökningen förstärker denna iakttagelse, skriver PSC.

Männens förväntade livslängd är kortare än kvinnornas och de ansöker också oftare om partiell ålderspension. Enligt PSC ansökte nära 14 procent av de 61-åriga männen om partiell ålderspension år 2019. Hos kvinnor var motsvarande andel under 9 procent.

Den partiella förtida ålderspensionens popularitet ser ut att ha stabiliserats. Enligt Satu Nivalainen ansöker ca 10 procent från varje åldersklass om partiell ålderspension som 61-åring.

Det går att ta ut antingen hälften eller en fjärdedel av den intjänade pensionen. Att ta ut pension i förtid, före den egna lägsta pensionsåldern, minskar pensionen permanent.

PSC:s forskningsresultat är av betydelse ur pensionssystemets synvinkel, eftersom besluten om att ta ut partiell pension har inverkan på utbetalningen av pension i framtiden. Arvsvinsterna blir ju lägre vilket påverkar pensionerna för dem som lever längre.

"Om de personer som bedömer sin livslängd som kort tar ut pension tidigare, kan det bli aktuellt att betala ut mer i pension än vad som uppskattats i finansieringsanalyserna", säger Satu Nivalainen.

Finansieringsanalyserna över pensionerna grundar sig på den genomsnittliga förväntade livslängden. Kalkylerna grundar sig på antagandet att människor inte lyfter pension utifrån sin livslängd. Då hinner de med kortare liv under sin livstid få mindre pension och de med längre liv mer. På så sätt är systemet i balans. Om de som lever kortare systematiskt tar ut pension så tidigt som möjligt blir det också mer att betala än vad som antagits i kalkylerna.

Även om det här beteendet inte ur pensionspolitikens synvinkel är förmånligt, är valet optimalt för den enskilde.

"Personer som har en kortare förväntad livslängd drar nytta av att ta ut den partiella ålderspensionen i ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt får de under sin livstid mer pensionsförmåner än de annars skulle få", säger Nivalainen.

Satu Nivalainens undersökning kan läsas här:

Early Pension Claiming and Expected Longevity: A Register-Based Study on the Take-up of the Partial Old-age Pension in Finland

Den publicerades I tidskriften Work, Aging and Retirement i juni 2021.

Undersökningens registermaterial bestod av alla finländare som var berättigade till partiell förtida ålderspension som 61-åringar åren 2018 och 2019.