31 aug 2021 13:06

IMF-ekonom gör brutal sågning av ESG-investeringar

IMF-ekonomen Divya Kirti på Internationella Valutafondens forskningsavdelning skräder inte orden när det gäller ESG-strategier för att motverka klimatförändringarna.

Snart sagt alla kapitalförvaltare har i växande omfattning valt strategier för att investera kapital på ett hållbart sätt och då gärna inom ramverket ESG.

Men, det är fel spår. ESG belönar fel saker och kommer bara kunna påverka klimatförändringarna på marginalen. Den enda vägen framåt är en global klimatskatt, säger Divya Kirti i en nyutkommen podd från IMF.

I podden säger han att hälften av alla fondinvesteringar som gjordes i Europa gick till fonder som beskriver sig själva som hållbara. Hållbart är då, enligt Divya Kirti, ofta synonymt med ESG-investeringar. Fonder investerar därför i företag som har bra ESG-resultat och kallar sig hållbara.

I princip skulle det kunna bidra till att företag som får del av investeringar skulle kunna uppföra sig bättre ur ett klimatperspektiv.

En nyckelfaktor är då att investeringar allokeras till de mest produktiva områdena på ett transparent sätt, så att kostnaderna blir tydliga för alla. Om så sker kan ESG bidra till ett skifte från verksamheter med stora koldioxidavtryck mot "gröna" verksamheter. Men det är bara i teorin.

"Olyckligtvis visar våra forskningsresultat att idén om att hållbara investeringar kan göra skillnad är ett önsketänkande. Eftersom koldioxidutsläpp blir kvar i atmosfären under lång tid så har vi inte tid och då måste omställningen gå snabbt, enligt klimatforskarna på 10-15 år”, säger han och tillägger:

"Olyckligtvis visar vår forskning att även stora ESG-investeringar inte skulle ändra den tidsaxeln särskilt mycket. Det skulle bara ge oss ytterligare ett eller två års respit", säger Divya Kirti i IMF-podden.

"För att ESG investeringar ska kunna fungera krävs att investerare belönar företag som reducerar sina klimatavtryck och samtidigt straffar företag som ökar sina utsläpp av koldioxid. Olyckligtvis har vi i forskningen funnit att de indikatorer som används för att mäta ESG-resultaten inte gör det. Företag som bidrar till ökade utsläpp straffas inte genom sämre ESG-betyg. Företag som minskar sina utsläpp belönas inte med bättre ESG-betyg”, säger han.

"Som vi ser på saken är ESG som ett tåg som är på fel spår. Innan vi försöker få tåget att gå snabbare eller få fler människor på tåget, ligger vårt fokus på att försöka få tåget på rätt spår snarare än att fortsätta vidare på fel spår."

Rätt spår är enligt honom enkelt – på papperet. Inför en skatt på koldioxidutsläpp, så som det nu diskuteras i Kalifornien och inom EU.

En sådan skatt kräver inte att människor förstår effekterna av klimatförändringarna eller på vilka sätt de själva bidrar till den. För dem räcker det att se på prisförändringarna som blir effekten av en global skatt på koldioxid, till exempel på bensinmacken. Och ju högre skatten blir desto snabbare går det att få stopp på utsläppen av koldioxid, menar han.

Skatten skulle då fungera som trängselskatter gör - att man styr trafiken för att undvika att skapa köer i rusningstrafik, just genom att göra det dyrare och därmed styra trafiken till andra tider och på så sätt motverka att alla fastnar i köer.

Att det förstås finns vinnare och förlorare som ställs mot varandra i ett sådant scenario är självklart. Men, enligt Divya Kirti, blir ju alla förlorare i längden om den enda jord vi har blir obeboelig för alla.