Att var tredje handläggarkrona nu försvinner från Pensionsmyndighetens budget är något som man, åtminstone delvis, har bidragit till själva. BTP är en komplicerad förmån som är behovsprövad och samordnas med olika inkomster som pensionärerna kan ha.
Det leder till att många lämnar in ofullständiga ansökningar som måste kompletteras i efterhand. Många gånger tar det så lång tid att de ursprungliga uppgifterna blivit för gamla och man måste börja om ifrån början igen.
För ett antal år sedan bestämde sig Pensionsmyndigheten för att skapa ett nytt och mer automatiskt IT-system som skulle ta hand om problemen. Skrytet var inte måttligt och myndigheten ställde i utsikt att det planerade systemet skulle bli betydligt mer effektivt och regeringen ställde upp med pengar.
Det noterades förstås i regeringskansliet och gjorde att man såg att man med det nya systemet kunde dra ned på anslagen i samband med att det makalösa systemet skulle introduceras.
Nu har det dock visat sig att det nya systemet inte höll vad som utlovats. I vart fall om man ser till effektivitetsvinsterna som det skulle ge.
"Inför arbetet med NBT (det nya IT-systemet) hade myndigheten gjort bedömningar att effektiviseringarna via NBT skulle innebära att tillräckligt med resurser kunde frigöras för att slutligen lösa problemen inom BT. Bedömningarna har dock inte infriats och effekthemtagningar inte kunnat realiseras enligt plan", skrev myndigheten i ett PM i augusti i år.
Och där är man nu. Försenad driftsättning av systemet, ändringar i reglerna för BTP och en strid ström av nya ansökningar om BTP samlas på hög gör att de förbättringar i "närtid" som Shekarabi utlovade i riksdagen inte kommer att kunna realiseras. Tvärtom.
I och med att anslagen till handläggningen av BTP nu i praktiken minskar med en tredjedel av behovet så kommer allt fler pensionärer få fortsätta vänta på bidraget.