När Sverige fick det nya pensionssystemet var det några saker som skulle präntas in i medvetandet.
Det ena var att ju mer du jobbade, ju mer du tjänade och ju senare du gick i pension, desto bättre skulle pensionen bli.
Frågan är dock om folk faktiskt förstått de här sambanden, som för systemkonstruktörerna föreföll självklara. En undersökning som gjordes av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, pekade på att två av tre svenskar inte hade tillräcklig kunskap för att förstå hur deras egna val faktiskt påverkade deras pension.
Och mer än hälften klarade inte av att svara på (enkla) faktafrågor om vad det är som påverkar deras pensioner.
Den IFAU-rapporten tog Johan Gustafsson, nationalekonom vid Handelshögskolan vid Umeå Universitet, som utgångspunkt för ett forskningsprojekt som skulle svara på frågan vilka konsekvenserna blir när människor inte förstår incitamenten.
Den rapport han nu publicerar är en simuleringsstudie där han tittar på vad det betyder att olika människor har olika kunskap, eller egentligen beslutsunderlag, när de fattar beslut om till exempel när de ska gå i pension. Han jämför i studien olika scenarion där pensionsokunskap är mer eller mindre utbredd och kan därmed illustrera potentiella effekter på det samlade arbetsutbudet samt ekonomisk ojämlikhet.
- Många människor inser inte vad det är som skapat deras pensionsbehållningar. De får en magisk siffra på ett konto från Pensionsmyndigheten och nöjer sig med det. Men om de inte förstår uppnås ju inte målet om att systemet ska styra folk till att till exempel jobba längre för att förbättra pensionen, säger Johan Gustafsson till Pensionsnyheterna.
Han påpekar att det ofta är så att människor kollar på pensionsnivån de får och räknar ut ungefär vad de kommer att behöva för att klara sig på ålderns höst och när de nått det målet går de i pension, snarare än att på olika sätt försöka förbättra pensionen.
I ett ekonomiskt perspektiv så ska ju unga människor ta hög risk med sitt sparande i unga år och därefter successivt minska risken i takt med att man närmar sig pensionen. Men om de unga inte känner till att det fungerar på det viset så kommer de ju inte att agera rationellt, när det är som viktigast och riskerar att hamna efter de som agerat med rätt kunskap. Det gap som där uppstår är svårt för att inte säga omöjligt för de flesta att lösa på annat sätt än att förlänga arbetslivet och gå i pension senare.
Johan Gustafsson påpekar att man behöver kunskapen men pekar på att han själv fick vänta länge på att någon i skolan lärde honom något om de här sambanden.
- För mig tog det ända upp till gymnasiet innan jag fick någon utbildning om hur det fungerade med ränta eller hur aktiemarknaden fungerar. Och hur pensioner fungerar tog ännu längre tid innan jag förstod, säger han.
Men om det nu är så illa som hans forskning visar, förfelas ju ett av huvudsyftena med pensionsreformer som i slutänden ska göra att folk jobbar mer och längre och därmed bidrar till att öka arbetskraftsutbudet och i förlängningen tillväxten i samhällsekonomin.
De ekonomiska mekanismer som är inbyggda i systemet riskerar att bli verkningslösa om människor inte förstår dem. Under 90-talet reformerades det svenska pensionssystemet med mål att öka korrelationen mellan pensionsinbetalningar och realiserad pensionsinkomst. Något förenklat: ju mer och längre du jobbar, desto högre blir din pension. Om människor missar den kopplingen riskerar reformen att misslyckas med att öka arbetsmarknadsdeltagandet, säger han.
Vad man ska göra för att komma åt problemet har han inget bra svar på. Men om okunskapen inte blir mindre över tid så har inte systemkonstruktörerna lyckats "nudga" människor till mer rationella beslut när det gäller pensionerna.
Och de system som det svenska, som även införts i andra länder, fungerar inte som tänkt om folk inte förstår vad det är som styr.
- Just nu pratar man mycket i USA om att man borde slopa skatteinslaget i pensionerna och istället låta människor spara privat till sin pension på egna konton, med ett mått av tvång. Då skulle människor kunna se hur det fungerar och se hur mycket de fått ihop i reda pengar, säger han.
Frågan är bara om det är Columbi ägg. Pensioner är och kommer antagligen alltid att vara något som kommer sen. Det som kommer sen är aldrig viktigare än här och nu.