11 okt 2021 13:08

Filosofiska forskare vill reformera pensionssystemet för större rättvisa

Två forskare, som till vardags inte arbetar med pensioner och pensionssystem, har satt tänderna i det svenska pensionssystemet och hittar mycket att anmärka på.

De två, Eric Brandstedt, verksam vid avdelningen för mänskliga rättighetsstudier vid Historiska institutionen på Lunds universitet och Bengt Brülde, verksam vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs universitet, har en hel del att säga om pensionssystemet i en artikel i statsvetenskaplig tidskrift.

Deras huvudkritik mot systemet är att det inte, som ATP, är förmånsbestämt vilket innebär att medborgarna inte garanteras någon slutlig nivå på pensionen.

Med det avgiftsbestämda systemet som vi nu har är det pensionärer som får ta effekterna av nedgångar i ekonomin, menar de båda. Pensionsnyheterna ställer inte upp på den premissen fullt ut. De yrkesaktiva som blir av med jobbet och får gå ned på a-kassa kan även ses som förlorare i tider av ekonomisk nedgång. Och balanseringen drabbar både aktiva och pensionärer.

I fallet med ATP var det staten som fyllde i pengar för att de garanterade löftena skulle kunna hållas alternativt att avgifterna höjdes. Men de två ser inte ATP i sin gamla form som lösningen för framtiden och de tycker inte heller att vårt nuvarande system ger "rättvisa" pensioner.

De adderar alltså en filosofisk moralisk dimension till frågan om hur pensionssystem ska utformas.
"Det är lätt att tro att hållbarhet hos pensionssystem enbart handlar om att undvika skenande kostnader från ekonomiska nedgångar och en åldrande befolkning, vilket i så fall skulle göra det nya svenska pensionssystemet exemplariskt, en förebild som kan exporteras till andra länder. Men det är otillräcklig idé om hållbarhet. Hållbarheten förutsätter också legitimitet, i betydelsen att medborgarna är villiga att följa lagar, förordningar och föreskrifter. Sannolikheten att det ska ske är större om systemets fördelningseffekter upplevs som rättvisa. Demokratisk legitimitet handlar inte bara om att beslut fattas på demokratiska grunder utan också om hur besluten implementeras och vilka konsekvenser de leder till. Ett hållbart pensionssystem är alltså beroende av att så väl inbetalningar som utbetalningar uppfattas som rättvisa, och det finns skäl att tro att dagens svenska pensionssystem brister i detta avseende", skriver forskarna.

De förordar att systemet ska vara omfördelande från rik till fattig vilket innebär att de raka rör som vi har mellan arbetsinkomster och pension inte tar hänsyn till att alla inte kan arbeta längre och att medellivslängden skiljer sig åt mellan till exempel hög- och lågutbildade, något som i slutänden innebär att de som dör tidigt bidrar till att gynnar dem som lever länge.

Artikeln är omfattande, 25 sidor men eftersom det handlar om forskare som inte kommer från ekonomiskrået är det ett intressant inspel.

Tanken om att pensionssystemet är "orättvist" förekommer ju i pensionsdebatten och såväl vänsterpartiet och socialdemokraterna har torgfört idéer om att man istället för att bara räkna inkomster under arbetslivet som grund för pensionen även bör beakta hur många år som någon jobbat och skapa en möjlighet att avgå med pension även om en person nått pensionsåldern eller riktåldern.

Kritiken kokar ned till fyra centrala orättvisor som systemet, enligt forskarna, kan sägas ge upphov till:

(1) att äldre som grupp får bära merparten av kostnaderna av ekonomiska nedgångar;
(2) att de sämst ställda äldre i hög grad missgynnas av den genomsnittliga medellivslängdens centrala betydelse i systemet; och
(3) att inkomstskillnaderna inom gruppen pensionärer ökar;
(4) att lågavlönade personer som arbetat ett helt liv knappt får mer i pension än de som de som inte jobbat alls.
Det sista handlar alltså om det så kallade repektavståndet.

De underkänner även modellen med de delningstal per årskull som används när utbetalningarna beräknas och efterlyser ett mer individualiserat delningstal. Detta ska i praktiken svara på hur länge den aktuella blivande pensionären kommer att leva och belyser den frågan så här:

"Men är det rimligt att inte ta någon hänsyn alls till att kvinnor lever längre än män – vilket i detta fall missgynnar män – eller till att det finns stora skillnader i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper?."

Pensionsnyheterna konstaterar att det är mycket som de två forskarna ställer på ända och undrar hur de i sig intressanta tankarna skulle gå att få ihop i ett allmänt pensionssystem. Att tänka sig att man mer exakt ska beräkna varje individs återstående livslängd vid pensioneringen skulle ju bli samma sak som att alla skulle få en "dödsklocka" när de går i pension.

Även tankarna kring att slitsamma arbeten skulle ge en egen fil i systemet när dessa ska kompenseras för att de inte klarar av att jobba till pensionsåldern ger ett systemtekniskt problem. Vem definierar ett "slitsamt jobb"?

För människor som haft den typen av jobb i delar av sitt arbetsliv ska de då räkna fram och dela upp deras olika jobb för att samla slitsamhetspoäng? Och vad händer med yrken som går från slitsamma till mindre slitsamma? Den som förr högg eller sågade ned trän kan idag göra det i en maskin som sköts med en joystick. Ska då staten eller någon annan löpande omvärdera slitsamhetsgraden i olika yrken?

Drömmen om ett rättvist och hållbart pensionssystem pekar mot ytterligare individualisering av individernas olika rättighetskapital. Om människor i dag anser att pensionssystemet är komplicerat ska det bli intressant att se vad den individuella och mer granulära genomlysningen av varje pensionsberättigad skulle leda till. Definitivt mer arbete för myndigheterna men frågan är om det i slutänden skulle vara mer rättvist än något annat.

Det är ändå intressant att läsa kritiken mot systemet och ta del av idéerna från ett mer filosofiskt än strikt ekonomiskt perspektiv, vilket vi annars är vana vid. Bra för debatten men svårt eller omöjligt i praktiken, konstaterar Pensionsnyheterna, som varmt rekommenderar läsning av artikeln här: https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23516/20833

Om betydelsen av rättvisa för hållbara pensionssystem