Över 1 800 kronor i månaden behöver den genomsnittliga nyexaminerade akademikern pensionsspara under hela karriären, för att nå sin önskade pensionsnivå.
Anledningen till detta är att allt fler unga väljer att studera senare i livet, vilket får stor effekt på den framtida pensionen. Det visar en ny rapport från Skandia som har kartlagt den förväntade pensionen för dagens unga akademiker.
Väldigt ofta pratas det om att människor ska jobba högre upp i åldrarna för att rädda pensionen. Mer sällan om att man behöver jobba många år med pensionsrätt för att man ska få en rimlig pension. Skandiarapporten pekar på att snittakademikern behöver kompensera med eget sparande för att de varit för söliga med sin utbildning. Det gäller särskilt i Sverige där studenter, enligt OECD, är bland de senaste i Europa med att examineras.
Skandias rapport Akademikernotan visar att den generella etableringsåldern för de sju yrkesgrupper som studerats är 26 år. Det är exempelvis tre år senare än för de typfall som Pensionsmyndigheten vanligtvis använder för att räkna ut förväntade utfall från pensionssystemet.
"Sverige behöver välutbildad arbetskraft och utbildning är för många positivt för karriären och därmed också pensionerna. Många väntar dock för länge med att ta examen. Vår rapport visar att det finns en pensionskostnad om man kommer igång för sent med karriären. Den som inte sparar på egen hand för att kompensera för detta kan istället behöva jobba förbi sin 70-årsdag för att bli nöjd med pensionen", säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande i dag.
I rapporten Akademikernotan har Skandia räknat fram att den som etablerar sig vid den generella etableringsåldern i rapporten, 26 år, tappar i genomsnitt cirka 2 800 kronor i pension per månad, jämfört med de som har tidig etableringsålder.
"För både samhället och den enskilda individen finns mycket att tjäna på att försöka få ned examensåldrarna för kommande generationer av akademiker", säger Mattias Munter.
Så den som blir överliggare för länge i utbildningarna måste alltså spara extra för att slippa jobba upp till 70-årsåldern. Fast de som påbörjar sin utbildning nu kommer att ha en riktålder som ligger en bit över 70 år idag, så de får lägga in ett extra kol.
Alternativt, vilket Skandia rekommenderar, börja spara så snart de får sitt första jobb.
Samtidigt ska man ta höjd för att Skandia antar en mycket hög pensionsnivå vid pensioneringen. De har här definierat den som 80 procent av slutlönen vilket är 10 procentenheter över vad man politiskt haft som riktmärke.
Där har det ju hetat att nivån för allmän pension och tjänstepension ska kompensera för 70 procent av slutlönen. Men om man höjer ambitionen så kostar det förstås och då är det bra att få studenter att plugga snabbare och helst spara.
"Många har höga förväntningar på den framtida pensionen och rapporten visar förutsättningarna för pensionssystemet att möta dessa. Bara allmän pension och tjänstepension ser inte ut att räcka för de allra flesta, särskilt inte om man kommer igång sent med karriären", säger Mattias Munter.
Hög förväntan på pension och långsam studietakt är en dålig kombo, konstaterar Pensionsnyheterna.