Hushållens finansiella sparande uppgick under det tredje kvartalet 2021 till 125 miljarder kronor, vilket var 89 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal i fjol.
Det var främst försäkringssparandet och den positiva skatteperiodiseringseffekten som bidrog till det höga sparandet, men även bankinlåning och fonder bidrog. Samtidigt fortsatte hushållens årliga tillväxttakt i lån att öka.
Nysparandet i finansiella tillgångar var 202 miljarder kronor medan skulderna ökade med 77 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2021. Det gav ett finansiellt sparande på 125 miljarder kronor. Sparandet har varit högt under alla tre kvartal 2021 och det finansiella sparandet för det tredje kvartalet var det högsta sparandet för ett tredje kvartal sedan tidsserien startade 1996.
Det rapporterar SCB och Finansinspektionen idag.
Sparandet under tredje kvartalet är vanligtvis lägre än under det första och andra kvartalet, vilket SCB menar är en säsongsvariation. Men 2021 har siffrorna rakat i höjden. Under de tre första kvartalen 2021 har hushållen sparat 445 miljarder, vilket kan jämföras med 271 miljarder för motsvarande period i fjol.
En förklaring till detta är en effekt av skatteperiodiseringar, menar SCB, som räknat fram att 83 miljarder av sparandet beror på detta. Det är den högsta uppmätta skatteperiodiseringseffekten sedan tidsserien startade.
Skatteperiodiseringar innebär att skatter och sociala avgifter bokförs vid den tidpunkt de uppkommer i stället för när de faktiskt betalas.
Hushållens privata försäkringssparande var högt under kvartalet och uppgick till 17 miljarder kronor. Det privata försäkringssparandet har legat högt under hela 2021 med en toppnotering första kvartalet på närmare 25 miljarder kronor. Sparandet i tjänstepensioner var under det tredje kvartalet i nivå med motsvarande period tidigare år och uppgick till 39 miljarder kronor.
Trots den magra avkastningen på sparkonton fortsätter svenskarna att lägga sina pengar där.
Under tredje kvartalet i år uppgick sparandet på bankkonto till 42 miljarder, vilket var högt för ett tredje kvartal. Sparandet på bankkonto har generellt varit högre under de senaste åren, trots låga eller obefintliga insättningsräntor.
Hushållens nettoinsättning på bankkonto har under 2021 varit fortsatt höga men inte nått samma nivåer som under 2020. Under årets tre första kvartal har hushållen nettosparat 148 miljarder på bankkonto, vilket är 28 miljarder lägre än för motsvarande period 2020 och 59 miljarder högre än under 2019.
Hushållens nettoköp av fondandelar låg i linje med tidigare kvartal, samtidigt som direktägda aktier nettosåldes för första gången på över ett år.
Under tredje kvartalet 2021 nettoköpte hushållen andra fonder, där hedgefonder och fond-i-fond ingår, för 18 miljarder kronor samtidigt som de sammanlagt nettosålde aktie- och räntefonder för 1 miljard kronor.
Hushållen har under perioden nettosålt aktier för 17 miljarder kronor. Detta efter att ha nettoköpt aktier under hela 2020 och den första halvan av 2021.
Under tredje kvartalet i år sålde hushållen framför allt svenska börsnoterade aktier, vilket resulterade i en nettoförsäljning på 20 miljarder kronor. Det är den största uppmätta nettoförsäljningen under ett kvartal sedan tidsserien startade 1996.