25 nov 2021 12:42

Thedéen: Olika höga fondprovisioner skapar intressekonflikter

Finansinspektionens GD Erik Thedéen är inte särskilt förtjust i fondprovisioner eller kickbacks. Det gjorde han mycket tydligt i går när han talade på seminariet Investor Summit i arrangemang av SvD.

Han pekade på de intressekonflikter som finns när olika fondprodukter ger olika hög ersättning till distributörer, där de kan misstänkas favorisera de som ger högst provisioner och gav ett exempel:

"En konsument väljer en fond på ett företags digitala plattform. I det första fallet är det en aktivt förvaltad fond med en fondavgift om 1,44 procent – vilket inte är ovanligt högt. I det fallet får företaget en fondprovision från fondbolaget om 0,69 procent. I det andra fallet så väljer konsumenten en bred indexfond och betalar en fondavgift om 0,21 procent, varav företaget får en fondprovision om 0,08 procent", sa han och menade att det är något som leder till intressekonflikter.

"Om bankerna och försäkringsföretagen får olika höga fondprovisioner för olika fonder – utan att det är motiverat – så uppstår ett incitament att förmedla dyra aktivt förvaltade fonder. När företaget ger konsumenten rådgivning och direkt kan påverka valet finns självklart en risk för just detta", sa han enligt ett referat från FI.

Och det här spelar roll även om försäljningen inte sker fysiskt utan via digitala plattformar påpekade han.

"Detsamma gäller även där konsumenten själv väljer fonder på ett företags digitala plattform. Beteendevetenskaplig forskning visar att det finns många sätt att påverka konsumenter att göra val som inte nödvändigtvis är bra för dem. Det kan röra hur fonderna presenteras på den digitala plattformen eller vilka fonder som lyfts fram i företagens nyhetsbrev. Jag hör ofta från branschen att det räcker att konsumenterna får tydlig information om fondprovisionerna. Jag menar dock att det inte är tillräckligt."

Att kunderna får upplysning om vilka provisioner som betalas är enligt Erik Thedéen inte tillräckligt.

"Intressekonflikter bör undvikas, annars hanteras. Företagen måste i så fall visa att de hanteras. Att konsumenten själv väljer fonder och får information om fondprovisionernas storlek är enligt mig inte tillräckligt. Fondprovisionerna måste också motsvara ett värde för konsumenten – oavsett hur distributionen sker. Även detta måste företagen kunna visa. Jag har personligen svårt att se hur ett företag motiverar att det som i mitt exempel, erhåller åtta gånger så hög fondprovision när konsumenten själv väljer en aktivt förvaltad fond i stället för en bred indexfond", avslutade han enligt referatet.