Vid förra årsskiftet öppnades möjligheten för privatanställda norrmän med premiebestämda pensioner att skaffa sin egen spargris där de kan samla sina tjänstepensioner - både aktiva försäkringar och fribrev. Enligt lag ska alla som inte reserverar sig mot den nya ordningen ha ett eget konto för tjänstepensionen.
I dagsläget är det 1,5 miljoner norrmän som valt att samla sina pensioner på kontot och reformen har lett till att det under 2021 flyttades 90 miljarder norska kronor mellan tjänstpensionsleverantörerna och som administreras av administrationsbolaget Pensjonskontoregistret.
Under januari februari 2021 fick spararna bestämma sig om de ville välja egen leverantör och efter det stängdes det fönstret. Den stora flytten mellan bolagen inleddes i maj 2021 och efter en överenskommelse i branschen bestämdes att flyttarna skulle ske löpande under året för att minska risker för kursfall i samband med stora köp och försäljningar.
Det här har lett till att det i november 2021 fanns 348 miljarder norska kronor på de nya kontona. Det vanligaste är att anställde väljer att flytta in till exempel fribrev från tidigare anställningar till den leverantör som den nu aktuella arbetsgivaren har avtal med. Det är för övrigt det som är förval eller ickevalsalternativ.
"Eget pensionskonto innebär en stor och viktig reform av pensionssystemet. Det är därför med stor tillfredsställelse vi registrerar att införandet av ett eget pensionskonto hittills varit en stor framgång. Den nya infrastruktur som branschen har etablerat, som alla pensionsanstalter har anslutit sig till och som varit helt nödvändiga för implementeringen, fungerar mycket bra", säger Stefi Kierulf Prytz, chef för livförsäkring och pension i Finans Norge, i en kommentar.
Tre bolag dominerar marknaden. DNB Liv med knappt 30 procent av marknaden och Storebrand med drygt 23 procent, följt av Nordea Liv med 15 procent.
Det finns även en möjlighet att välja en annan leverantör än den som arbetsgivaren valt. Det är dock inte något som utnyttjas i någon större utsträckning.
Enligt siffror från Finans Norge har den optionen utnyttjats av omkring fyra procent av spararna. Av dem som utnyttjar möjligheten eget pensionsval dominerar män med högre inkomster i åldersgruppen 50-59 år, enligt siffror från pensjonskontoregistret.
Värt att notera är att alla bolag som är med och backar systemet även får tillgång till kunduppgifter i registret och då har möjlighet att marknadsföra sig mot dem för att erbjuda sina tjänster.
När det gäller fribrev har den norska reformen lett till en rejäl uppstädning. Vid utgången av 2021 hade nästan en miljon fribrev flyttats till arbetstagarnas egna pensionskonton.
Fortfarande fanns det dock ännu fler fribrev, nästan 1,3 miljoner, utanför de nya pensjonskontona.
Drygt 200 000 av dessa tillhörde arbetstagare som hade tillgång till eget pensjonskonto, men valt att ha dem kvar utanför. Några anledningar till detta kan vara att det handlar om försäkringar under utbetalning eller att de har garantier som kan förloras vid en flytt.