26 jan 2022 15:33

Timbro sågar förslaget om retroaktivt höjda pensionsavgifter till pensionssystemet

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) drömmer om att förbättra pensionerna genom att höja avgifterna. Stöd för en sådan reform har han och socialdemokraterna fått av PRO, LO och Sverigedemokraterna som i en debattartikel i SvD kallas en "populistisk allians".

Artikeln har skrivits av Timbros vd Benjamin Sousa och chefsekonomen Jacob Lundberg som varnar för att reformen kommer att bli dyr och strider mot principerna bakom pensionssystemet.

"Att höja avgiften till pensionssystemet retroaktivt strider mot grundläggande rättviseprinciper och innebär permanent högre utgifter med 20 miljarder per år", skriver de och uppmanar de borgerliga partierna att ta strid mot idén. Detta även om det skulle innebära att pensionsöverenskommelsen då skulle falla och Pensionsgruppen splittras.

"Att ändra förutsättningarna i efterhand, som en retroaktiv avgiftshöjning skulle innebära, måste vara en röd linje. Det är inte ett pris värt att betala för att bevara pensionsöverenskommelsen", skriver de båda.

Huvudinvändningen mot att höja pensionsavgifterna retroaktivt handlar enligt författarna (och Pensionsnyheterna) om generationsrättvisa.

"Den viktigaste invändningen handlar om generationsrättvisa. En höjning av dagens pensioner, på bekostnad av yngre generationer, vore ett brott mot pensionssystemets generationskontrakt. Kontraktet innebär att varje generation betalar pensioner till den föregående i proportion till de avgifter den generationen betalade under arbetslivet. Att generationskontraktet hålls ligger även i pensionärernas intresse – om pensionsavgiften höjs retroaktivt öppnar det för att pensionärernas intjänade pensionsrätter i framtiden även kan sänkas", skriver de.

I en rapport som Timbro publicerar idag beskrivs effekter och kostnader och de beräkningar man gjort visar att en retroaktiv höjning kommer att kosta 20 miljarder kr om året. Det motsvarar 4 000 kr per sysselsatt person. Och om reformen genomförs så blir den oåterkallelig, menar författarna.

De underkänner även argumentet att pensionerna skulle vara för låga och att det inte finns skäl att flytta (mer) pengar från löntagare till pensionärer.

"Om man tittar på inkomststatistiken är det svårt att hitta sakliga skäl för en omfördelning från löntagare till pensionärer. Pensionärerna har aldrig haft högre levnadsstandard än i dag. Sedan 2000 har den disponibla inkomsten för personer över 65 ökat med 57 procent i reala termer, något mer än ökningen för personer i arbetsför ålder. Under samma period har andelen fattigpensionärer minskat från 54 till 15 procent, visar Timbros beräkningar där vi utgått ifrån dagens relativa fattigdomsgräns", skriver de.

De anser att det inte ska vara den yrkesarbetande delen av befolkningen som ska ta smällen för att medellivslängden stiger. Det är ju det viktigaste skälet till att de allmänna pensionerna idag ligger under den riktnivå på 60 procent som politikerna bakom pensionsreformen utgick ifrån.

"Politikerna bakom pensionsreformen utgick ifrån att ökad livslängd skulle återspeglas i att människor väljer att gå i pension senare. Så har det inte blivit. Frågan är om den finansiella bördan av ett längre liv ska bäras av den generation som lever längre, eller av den yngre förvärvsarbetande generationen? Det självklara svaret är att den generation som får förmånen att leva längre också ska bära bördan av det genom att den månatliga (men inte totala) pensionen blir lägre. Det är också så pensionssystemet är konstruerat, om inte politikerna gör några aktiva ingrepp", skriver de.

De avslutar med att påpeka att det finns skäl att anta att pensionerna kommer att kunna höjas ändå.

Detta eftersom systemet idag är överfinansierat (SIC!) och tillgångarna överstiger skulderna med 8 procent.

Om några år kommer man att passera gränsen 10 procent och då kan det bli nödvändigt att använda sig av systemet med överskottstilldelning, den utredda men inte lagfästa mekanismen som skulle gasa systemet i motsats till den broms som redan i dag finns och som har använts.

"Huvudorsaken till att pensionärerna har fått högre inkomster under 2000-talet är ekonomisk tillväxt och skattesänkningar. De är också de enda hållbara sätten att höja pensionärernas levnadsstandard i framtiden. Detta bör vara politikernas prioritering, inte att flytta pengar från yngre till äldre i ett nollsummespel", avslutar Dousa och Lundberg.