I debatten har det ofta hörts att pensionssystemet är "underfinansieriat" och att det är därför som pensionerna är för låga.
Det är absolut inte sant.
Det visar en prognos från Pensionsmyndigheten som man nu lämnat till regeringen. Och skillnaden mot den tidigare prognosen på 800 miljarder kr är stor, vilket till stor del kan förklaras av AP-fondernas tillväxt.
Prognosen för överskottet ingår i ett underlag för försäkringsutgifter som Pensionsmyndigheten lämnar årligen. I underlaget framgår att överskottet väntas vara 1 200 miljarder kronor i inkomstpensionssystemet per årsskiftet.
Det är en ökning med 395 miljarder kronor jämfört med förra årsskiftet.
"Överskottet är betydligt större än vad vi har prognosticerat i tidigare framskrivningar. Det beror på högre avkastning hos AP-fonderna än väntat. Men det högre överskottet beror också på att pensionsavgifterna i framtiden väntas ligga längre i systemet innan de betalas ut som pension", säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef, i ett pressmeddelande från myndigheten.
Så här hänger det ihop. Pensionssystemets tillgångar består av nuvärdet av framtida avgifter, som kallas avgiftstillgången, samt tillgångarna i AP-fond 14 och 6.
Sammanlagt beräknas dessa tillgångar vara 12 procent större än pensionsskulden, vilket motsvarar ett balanstal på 1,12 för 2023.
De 300 av de 400 miljarderna i överskott kommer från AP-fonderna som hade ett riktigt bra år avkastningsmässigt under 2021.
De gick ifrån 1 696 miljarder kr 2020 till 2 004 miljarder för 2021. Värdet av avgiftstillgången ökade samtidigt med 295 miljarder kr.
Pensionsskulden, alltså det som framtida pensionärer har att fordra, steg med 208 miljarder kr.
Summa summarum 1201 miljarder kr, 395 miljarder kr mer än vad som gällde förra året.
För att hålla storheterna i huvudet kan nämnas att Pensionsmyndigheten årligen betalar ut cirka 378 miljarder kronor till 2,3 miljoner pensionärer. Det är därmed tre års utbetalningar som nu är systemets överskott.