Pensionsnyheterna konstaterar att en avgiftshöjning är sent påtänkt. Skulle man behövt en sådan skulle det nog skett för många år sedan. Pensionssystemet har ju klarat av att hantera den demografiska utmaning som legat i den stora gruppen 40-talister.
Nu är de på väg ut ur systemet. Personer födda 1940 fyller ju 82 år i år och de yngsta i gruppen fyller 71 så jätteproppen Orvar som gruppen kallats kommer att ersättas av nya yngre generationer med bra löner och som kommer att generera nya avgifter som kommer att gå till den betydligt mindre gruppen av pensionärer födda på 50- och 60-talen.
Det gör att den prognos för överskottet i pensionssystemet som Pensionsmyndigheten redovisade i veckan på 1200 miljarder kr av allt att döma kommer att fortsätta att växa.
Detta även om vi inte kommer att ha den explosiva utvecklingen på aktiemarknaden framöver utan att den går ned något i takt med att räntorna stiger, vilket centralbankerna aviserat.
Avgiftsnettot, alltså de pengar som betalas in i förhållande till vad som betalas ut i form av pensioner kommer att vara mycket positivt under kommande år och det kommer att aktualisera frågan om att ta fram gasen i Pensionssystemet och börja dela ut överskott.
Som vi berättat tidigare finns ju förslag från den så kallade UTÖ-utredningen från 2004 hur det skulle kunna gå till.
Utredningen föreslog en gräns för när utdelning skulle kunna ske om överskottet i systemet skulle komma över 10 procent.
Pensionsmyndighetens prognos för 2023 landar på 12 procent, vilket gör att man nu alltså har anledning att fundera över hur de pengarna ska kunna komma pensionärerna till del genom att gasa och räkna upp pensionerna.
Att i det läget ta fram svångremmen och öka tvångssparandet till systemet verkar vara en bakvänd metod. Istället skulle man kunna höja pensionerna för alla med de överskott som redan finns.
Det skulle dessutom vara ett betydligt snyggare sätt att höja pensionerna på eftersom det skulle ske inom ramen för systemet och pensionsöverenskommelsen.
Man skulle då även kunna överge tanken på att göra höjningen retroaktiv. En sådan skulle ju innebära en enorm överföring av tillgångar över generationsgränserna och i praktiken innebära att dagens pensionärer inte behöver finansiera sin egen stigande medellivslängd.
Den uppgiften skulle istället lämnas över till deras barn. De skulle då få lösa in de pensionsrätter som deras föräldrar betalat 17,21 kronor till den nya "växelkursen" 18,50 kr.
Timbros chefsekonom Jacob Lundberg påpekade den 25 januari 2022 att en retroaktiv höjning av avgifterna skulle omfördela 650 miljarder från yngre till äldre genom ökad pensionsskuld.
När Tyskland i början av 2000-talet umgicks med liknande tankar skapades det en tvärpolitisk grupp bestående av yngre parlamentariker i parlamentet Bundestag som kämpade emot de äldre.
De kallade tankarna för "Generationsräuberei", alltså generationsrån. Låt dagens unga slippa vara med om det. De har nog med problem med att köpa sina föräldrars bostäder.