Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, meddelar regeringen att man ska utvärdera reformer om justerade pensionsåldrar, något man fått som läxa i sitt regleringsbrev.
Det handlar i ett första skede att undersöka effekterna av höjningen av minimiåldern i den allmänna pensionen från 61 till 62 år samt höjningen av den övre åldersgränsen av LAS från 67 till 68 år.
ISF ska i undersökningen ta reda på om försörjningsmönstret för 61-åringar påverkas och börjar med dem som var direkt berörda. Frågan blir:
"Är syftet med reformen uppfyllt i den mening att gruppen också fortsätter att förvärvsarbeta eller får gruppen sin försörjning från andra delar av trygghetssystemet i stället?."
Den andra delen handlar om huruvida höjningen av LAS-åldern påverkat situationen för 67- och 68-åringar som berörts av höjningen av LAS-åldern.
Den tredje undersökningen man avser göra ska fungera lite som en kontroll av frihet eller tvång. ISF vill veta om det finns ett signalvärde i de olika reformerna och att de åldersgrupper som inte är omedelbart påverkade av åldersreformerna också valt att förlänga sina arbetsliv.
Del 1, alltså den som handlar om hur 61-åringarna som inte får ta pension förrän vid 62 påverkats, något som ISF utlovar att regeringen ska få reda på senast den 30 juni 2023.
Det läser Pensionsnyheterna i ett beslut som ISF:s GD Eva-LO Ighe skickat till regeringen.