15 feb 2022 13:17

PTK - ingen begränsning av premiestorleken för tiotaggare har diskuterats

Kan Alectas frilagda premie sätta en gräns för hur mycket arbetsgivaren ska sätta av för anställda med tiotaggarlösningar?

Och är den paragraf i ITP-planen (5.2.2), som kom till 1989 och varit oförändrad sedan dess, en begränsningsregel för hur höga premier som det kan kosta för arbetsgivare som avtalar om att ge anställda möjlighet till tiotaggarlösningar?

Det medges att frågorna inte känns som direkt spännande för andra än nördar, men de är minst sagt väsentliga när det gäller den pågående tvisten i Arbetsdomstolen mellan företaget Fujitsu och fackförbundet Unionen.

Facket har ju stämt Fujitsu för att två av deras medlemmar inte fått beräkna sina premier enligt bolagets premietrappa, snarare än den frilagda premien som hämtas från Alecta.

Under de senaste tio åren har det varit mer förmånligt att vara i premietrappan och det vill Unionen att de anställda ska kompenseras för.

De två anställda lämnades kvar i beräkningsmodellen för frilagd premie när företaget valde att byta pensionspolicy och övergå till den mer förutsägbara modellen med premietrappa.

Det har enligt dem lett till att de fått väsentligt lägre premier inbetalade till sina respektive tiotaggarlösningar och nu vill de att de får in de felande premierna retroaktivt.

Totalt kräver de tillsammans närmare en miljon kronor för att ingen informerade dem om justeringen av pensionspolicyn och övergången till premietrappa år 2010.

Hittills har arbetsgivarsidan, företrädda av Almega, stött sig på att det i ITP-avtalet är reglerat hur mycket det ska kosta att betala premier för tjänstepensionen till tiotaggare.

Till det har de kommit fram till att paragrafen ovan också sätter ett tak för hur dyrt det kan bli med tiotaggare. Och så länge det handlade om att man arbetade med frilagd premie var det inte så mycket att orda om.

Men några händelser har ställt frågan på sin spets. Alectas överskott, som vid flera tillfällen gjort att företaget rabatterat premierna för ITP 2, har lett till att anställda med frilagd premie fått vidkännas saftiga premieminskningar.

När Alecta rabatterar, vilket är aktuellt just nu 2022, handlar det om sänkningar på i genomsnitt 16 procent.

Kom ihåg att tiotaggare är högt avlönade. För att ha möjlighet att utnyttja optionen med tiotaggarlösning krävs en lön som överstiger 10 inkomstbasbelopp, alltså en pensionsmedförande lön på 710 000 kr om året eller mer.

För dem som har tiotaggarlösningar blir det alltså ett kännbart tapp om de lever med modellen med frilagd premie som alltså speglar vad det skulle kosta att försäkra ålders- och familjepension i Alecta.

Om vi tittar på de två anställda i Fujitsu som stämt sin arbetsgivare för att de inte fått rätt till premietrappa handlar det om en historia på 12 år och som enligt stämningen summerar till en knapp miljon kronor.

Om de två vinner målet mot arbetsgivarna i Fujitsu kommer det att räknas friskt på Excelarken bland landets arbetsgivare.

Visar det sig att de anställda hade rätt till premier som följer av premietrappan, som gällde övriga på bolaget, finns det många som kan tycka sig vara drabbade.

Det kan alltså bli en prejudicerande dom i Arbetsdomstolen.

Arbetsgivarna har i sitt svaromål skjutit in sig på att ett byte från systemet med frilagd premie till premietrappa ska vara kostnadsneutral.

Inspiration till detta har man hämtat från ITP-avtalets paragraf 5.2.2.

Den första delen av den punkten handlar om att premien för tiotaggeriet inte får bli så hög att den inte ryms inom avdragsutrymmet för arbetsgivaren. I praktiken en garanti för att allt som betalas inom ramen för ITP ska vara avdragsgillt.

Andra punkten i paragrafen är lite mer tricky. Där står följande: "Vid tillämpning av den alternativa pensionslösningen får totalkostnaden – med hänsyn till godkända och tillämpade försäkringstekniska grunder - under intjänandetiden inte beräknas överstiga totalkostnaden för förmånerna enligt planens huvudregel".

Det här tycker Svenskt Näringsliv är tydligt nog. Frilagd premie ska vara ett tak för hur mycket man kan tvingas betala för en tiotaggare.

Därför har man argumenterat att de två Fujitsuanställda fått vad de har rätt till – trots att de tycker att de fått mindre avsatt till pension än sina kollegor.

Men PTK, som är en av parterna som varit med om att förhandla fram tiotaggeriet med Svenskt Näringsliv, och som 1989 skakade hand på en överenskommelse om paragraf 5.2.2., håller absolut inte med.

I en inlaga till Arbetsdomstolen gör PTK:s Helena Hedlund, ansvarig för Avtal och Villkor, tydligt att 5.2.2 inte alls är rätt kodnyckel för att lösa tvisten i AD.

Hon menar istället att arbetsgivarna ända sedan premietrapporna infördes har givit ett annat utfall för anställda med tiotaggarlösningar och att detta inte är något som arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv klagat över. Inte heller har man begärt förhandling om saken.

Paragrafen från 1989 har trots förändringar av ITP-avtalet i andra delar i praktiken varit oförändrad, enligt PTK.

Och skattereglerna har ändrats och gjort avdragsfrågan till ett betydligt mindre problem efter de ändringar som gjordes på slutet av 1990-talet, så den delen av 5.2.2. är i praktiken överspelad, menar PTK.

Helena Hedlund skriver i en inlaga som nådde domstolen sent i december 2021 följande:

"Att 5.2.2 skulle begränsa arbetsgivares och arbetstagares möjligheter att komma överens om alternativa pensionslösningar där storleken på avsättningen överstiger den aktuella frilagda premien uppfattas av PTK som en felaktig tolkning av ITP-planen och står i kontrast till utvecklingen av pensionslösningar och behovet av flexibilitet, som också uppnåtts genom förändringar av skattereglerna."

Hon tillägger att det faktum att ingen av parterna haft anledning att ta upp frågan till förhandling gör att man ska tolka den utifrån vad som gällde 1989. Och att det skulle finnas någon begränsningsregel i punkten 5.2.2. går hon inte med på och skriver till domstolen:

"Bestämmelsens tredje stycke beskriver hur frilagd premie förhåller sig till planens huvudregel, men utgör inte en begränsningsregel som reglerar utformningen eller storleken på avsättningarna."

Håll andan arbetsgivare, det kan bli dyrt med kompletteringspremier om världen ser ut som PTK beskriver den…