22 feb 2022 14:10

Finansministern vill både höja pensionsavgifterna och gasa

Dagens Nyheter skriver i dag att finansminister Mikael Damberg (S) öppnar för att börja nalla av de överskott som finns i pensionssystemet. Som vi tidigare berättat finns det i dag ett överskott på 1 200 miljarder kr i systemet.

Igår flaggade Liberalerna för att man skulle vilja dela ut överskott som ligger över 1 000 miljarder till pensionärer i form av höjd pension och genom att höja värdet på intjänande pensionsrätter.

Till DN säger Damberg att "Det där är en väldigt viktig fråga. Men nästa steg måste vara att öka inbetalningarna till pensionssystemet så att vi får ut det som var målsättningen. Då skulle man också kunna använda en gas", säger han till DN.

"Målsättningen" som han refererar till handlar om att pensionssystemet skulle kunna leverera en inkomstpension på 60 procent av slutlönen, något som dagens avgifter inte räcker till. Det vill han alltså lösa genom att höja avgifterna från dagens 17,21 procent av lönen till 18,5 procent.

Det betyder nu inte att de totala pensionerna, inklusive tjänstepension, inte tillsammans uppfyller målbilden.

Där har det uttalats att pensionssystemet ska ge 70 procent av slutlönen i pension vilket man, enligt Pensionsmyndighetens rapport "Är pensionerna tillräckliga", klarar av.

Den rapporten bygger på siffror från 2019 och sedan dess har avgifterna höjts i de kollektivavtalade pensionerna.

Det senaste exemplet är uppgörelsen för kommun- och regionanställda där man jackat upp avgifterna från 4,5 till 6 procent, något som på sikt kommer att ge rejäla tillskott.

Räknar man på höjningen som Damberg efterfrågar i det allmänna systemet är ju den "bara" 1,29 procentenheter, från 17,21 till 18,5 procent.

Det är mindre än statens höjning av tjänstepensionerna i avtalet PA 16, från 2016.

Där var ju facken och statens arbetsgivarverk något av en föregångare och höjde avgifterna för yngre statsanställda till sex procent av lönerna under taket på 7,5 inkomstbasbelopp och 31,5 procent därutöver.

Och den nivån har man alltså inom kommuner och regioner gjort en copycat på. Och även de privatanställda har siktet inställt på att göra samma höjning i steg.

Frågan är bara hur mycket pengar som man verkligen behöver sätta av till pensionen. Med 6 procent av lön till tjänstepensionen, 18,5 procent till allmän pension och sen en gas som i liberalernas förslag ska ge ytterligare 1,8 procent är det frågan om det finns någon som på sikt behöver jobba till nivån på riktåldern.

Precis som i dag kommer det finnas människor som kan hoppa ur ekorrhjulet vid 63 års ålder och därmed kan strunta i den nödvändiga livslängdsanpassningen.

De ser att de har råd. Villan eller bostadsrätten, som det går att låna på via seniorlån, och sen allmän pension, tjänstepension och varför inte lite privat ISK-sparande eller privata kapitalförsäkringar som lök på laxen.

Pensionsnyheterna undrar om det inte är dags att börja betrakta pensionerna som en helhet och inte försöka säkerställa att varje system levererar exakt vad som utfästs.

Kanske även fundera över att göra som i Norge och göra tjänstepensionerna obligatoriska. Då skulle de 10 procent av befolkningen som idag inte har rätt till tjänstepension kunna vara med på det stora pensionskalaset.