24 feb 2022 14:50

Nya garantitillägget här - ett tredje bostadstillägg till 950 000 pensionärer

Överenskommelsen om ett tillägg till garantipensionerna fick idag se dagens ljus.

Från den skiss som Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet enades om i november 2021, har socialdepartementet nu lagt fram ett skarpt förslag till den nya förmånen.

Den ska kunna ge garantipensionärer, nästan hälften av landets 65-plussare, som mest en knapp tusenlapp extra i månaden.

Dopet har varit komplicerat. Eftersom förslaget kommer direkt från regeringen får man tassa försiktigt. Detta eftersom tillägget till garantipensionärerna inte har förankrats i Pensionsgruppen, vilket oppositionen (och många andra) tyckt att det borde.

Vänsterpartiet, som uppfann förmånen i november, hade tillägget som villkor på att rösta ja för Magdalena Andersson i omröstningen till statsminister.

Vänsterpartiet ansåg att det var fråga om ett bostadstillägg, som inte är något som omfattas av den gamla pensionsöverenskommelsen. Sådana förändringar behöver Pensionsgruppen alltså inte tillfrågas om, utan beslut kan tas i riksdagen utan att fråga gruppen. Den tolkningen är långt ifrån okontroversiell, men det är så regeringen väljer att tolka reglerna.

Dopnamnet har därför blivit härligt tautologiskt och heter: "Garantitillägg i bostadstillägget".

I promemorian, som kom idag, har man dock redan hittat ett smeknamn på förmånen och skriver: "Den nya förmånen föreslås kallas garantitillägg i bostadstillägget (förkortas hädanefter garantitillägg)".

Ett vägande skäl till varför tillägget behövs är enligt promemorian är att garantipensionerna inte hängt med i utvecklingen eftersom de, till skillnad från inkomstpensionen, inte indexeras mot inkomstindex utan prisindex, som utvecklats långsammare, eftersom priserna inte stigit lika mycket som snittinkomsterna på senare år.

Den effekten var förutsedd redan när systemet infördes och skillnaden i indexering var tänkt som ett sätt att "nudga" människor att jobba och tjäna in inkomstpension, snarare än att lita till garantipensionen.

Enligt promemorian är det idag 760 000 pensionärer som får garantipension och majoriteten av mottagarna är kvinnor. Många av dessa har även rätt till det ordinarie bostadstillägget samt det särskilda bostadstillägget som går till en mindre grupp av dem som har det vanliga tillägget.

I genomsnitt ger bostadstillägget knappt 3 000 kr i månaden.

Nu vill regeringen alltså höja den ekonomiska standarden för landets pensionärer så att de med de lägsta inkomsterna ska kunna få som mest en tusenlapp extra i månaden.

"Förmånen föreslås kunna ges till pensionärer som har rätt till garantipension och som tar ut allmän ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension eller garantipension. Notera att rätt till garantipension inte är liktydigt med att den försäkrade får ett faktiskt utbetalt belopp i garantipension utan att personen uppfyller fyra förmånsnivåer: hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förmån, beroende på i vilken omfattning den försäkrade tar ut allmän ålderspension", läser Pensionsnyheterna i promemorian.

Förmånen ska bara kunna lämnas till personer som fyllt 65 år under nästa år men kommer från och med 2023 att höjas till 66 år och 2026 knytas till den så kallade riktåldern, som 2026 och 2027 ska ligga på 67 år.

Övriga villkor för garantitillägget ser kortfattat ut så här:

För personer födda 1938 ska beräkningsunderlaget motsvara underlaget för beräkning av garantipension.

Det innebär att den allmänna inkomstgrundade pensionen och premiepension ska ingå i beräkningsunderlaget. Det betyder vidare att man inte kan använda samma uträkning av underlaget som gäller för beräkningen av den "vanliga" garantipensionen.

Mottagare av tillägget ska ha inkomstunderlag som understiger 142 143 kr. Avtrappning kommer därefter att ske upp till drygt 172 000 kr.

Avräkning sker här med 38 procent vilket innebär att gruppen i det här intervallet ska få minst 600 kr, eller 50 kr per månad, i tillägg.

Garantitillägget ska vara skattefritt och vara följsamhetsindexerat. Att döma av promemorian ska tillägget kunna reducera det vanliga bostadstillägget och även äldreförsörjningsstödet.

Det kan ju upplevas som surt för mottagarna att man får ett garantitillägg på en tusenlapp i månaden och att man sen blir av med delar av det ordinarie bostadstillägget.

För att slippa det problemet skriver regeringen i promemorian att fribeloppen höjs vid beräkningen av bostadstilläggen.

Garantitillägget väntas enligt regeringen omfatta omkring 47 procent av alla över 65 år som tar ut inkomst-, premie- eller garantipension.

Totalt handlar det om 950 000 pensionärer som ska kunna hoppas på den helautomatiska höjningen (ingen ansökan krävs) från och med den 15 juli 2022.

Omkring 200 000 av de 950 000 i "målgruppen" väntas få hela tusenlappen.

Pensionsnyheterna återkommer i den här frågan när vi hunnit läsa hela promemorian. Dagen har fyllts med helt andra strider än de som gäller garantitillägget.