9 mar 2022 14:40

Så ska gasen och höjda pensionsavgifter förbättra pensionerna

Tidigt i morse släppte regeringen en promemoria som handlar om hur inkomstpensionerna kan höjas genom att öka inbetalningarna till systemet från 17,21 procent av lönen till 18,5 procent. Det är något som dåvarande Pensionsgruppens företrädare föreslog, men som aldrig kom att skrivas in i lag.

Att höja avgiften till 18,5 procent kommer att resultera i högre pension, men det tar lång tid innan det syns i pensionärernas och de yrkesaktivas intjänande.

I promemorian har man även identifierat en källa till för att stötta pensionerna. Det handlar då om att börja fördela det överskott som finns i systemet med en gas. Detta skulle då skapa symmetri med den automatiska balanseringen, bromsen, som det trampas på vid underskott.

Som vi skrivit tidigare har Pensionsmyndigheten kommit fram till att balanstalet för närvarande ligger på 1,12. Om balanstalet är 1,0 är skulder och tillgångar lika stora.

Det här betyder att det finns 1200 miljarder kr mer i systemet än vad som krävs för att klara utbetalningarna av pensioner.

I promemorian skriver regeringen (fast det egentligen är det en i huvudsak förklädd konsultrapport författad av kommunikationsbyrån Re:think) att det kommer att uppstå överavkastning i pensionssystemet under de kommande decennierna.

Här pekar man ut tre viktiga anledningar till detta; buffertfondernas avkastning, 40-talisternas uttåg och ökningen av den arbetsföra befolkningen.

Nu är det här bara prognoser vad gäller befolkningstillväxten och AP-fondernas avkastning, men rapporten andas en positiv framtid och i sammanfattningen läser Pensionsnyheterna följande:

"Exakt vilken nivå antaganden om befolkningstillväxt och buffertfondens avkastning ska läggas på kan diskuteras men att "nolla" dem i bemärkelsen att det inte sker någon befolkningstillväxt eller "överavkastning" skulle vara antaganden som påtagligt avviker från en historisk trend.

Till det kommer att de kommande decennierna kommer att bjuda på en påtagligt gynnsam demografisk utveckling som primärt drivs av kohorteffekter, framför allt att den stora kullen fyrtiotalister lämnar systemet. Pensionssystemet är just nu nära en bottenpunkt där avgiftsnettot (skillnaden mellan influtna avgifter och pensionsutbetalningar) vänder från en negativ till en positiv utveckling. Det krävs mycket pessimistiska antaganden om både den demografiska utvecklingen och buffertfondens avkastning för att förändra den bilden."

Här kan noteras en tidig kommentar från Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman, som i morse fick frågan på Twitter om vem som skrivit rapporten där han svarade så här:

"Efter att skummat valda delar så skulle jag gissa Joe Labero pga av alla illusionistiska finansieringsupplägg för att höja pensionsrätten."

När det gäller hur man ska sätta sprätt på överskott och höjda framtida utgifter ser regeringen, företrädd av rapportbeställaren socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, att det är "sannolikt" att pensionssystemet kommer att ackumulera ett betydande överskott i framtiden.

Om man laddar hela raketen med antaganden om högre avkastning i buffertfonderna, höjda avgifter i kombination med bra demografi och utdelningsbara överskott, skulle man kunna höja pensionerna med 10 procent.

Skillnaden skulle bli störst för dem som inte har garantipension. Garantipensionärerna blir ju av med rätt till garantipension när inkomstpensionerna räknas upp. Då försvinner ju behovet av det bidrag som garantipensionen innebär.

I promemorian nämner man vidare att man kanske inte måste dela ut hela det identifierade överskottet i systemet till alla utan att man även kan använda sig av "diskretionära" utdelningar.

I Ardalan Shekarabis kommentar till dagens PM översätter han det med "politiskt beslutade höjningar av pensionerna".

Sen diskuteras även rättviseaspekter och här kommer en framtida pensionsgrupp att få fundera över vilka som ska ha rätt till överskotten:

"Promemorian behandlar också rättviseaspekter mellan generationer utifrån olika vägval. En omedelbar utdelning i samband med avgiftshöjning är inte okomplicerad då det kan uppfattas som en orättvisa mellan generationer och ett försvagande av livsinkomstprincipen. Generationseffekterna blir dock mindre entydiga om det är staten som står för kostnaden för avgiftshöjningen eftersom kostnaden för reformen då bärs av alla skattebetalare, i stället för enbart av de förvärvsaktiva om avgiftshöjningen minskar löneutrymmet."

Det ska bli intressant att läsa hela promemorian, vilket inte funnits tid till då den kom i morse.

Helt klart är att rapportens innehåll visar på en positiv framtid för pensionssystemet för den som vågar tro på en positiv framtid. Att det dessutom går att spara en gottpåse till politiskt intressanta väljargrupper lär tilltala många politiker.

Frågan är bara om det i det rådande läget går att förhandla om överenskommelsen som regeringen gjort om garanti(pensions)tillägget med (V) och (MP). Då skulle man slippa gnäll från systemförsvarare av pensionssystemets principer.

Att sedan låta staten stå för avgiftshöjningen lär tilltala även arbetsgivare och löntagare. Staten ska enligt promemorian kunna få igen hälften av kostnaden för att stå för notan.

Pengarna kommer då tillbaka i form av skatt på höjda pensioner och minskade kostnader för stöd i form av garantipensioner.

Till det kommer mer i pengar plånboken för pensionärerna som kan konsumera mer och betala mer moms.

Rapporten ger en vacker illustration av soliga dagar i framtiden. Det är bara att hoppas på att den inte är målad i vattenfärg och att regnet kommer.