I veckan skrev regeringen en debattartikel på Svenska Dagbladets debattsida där socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, partisekreterare Thomas Baudin och arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark meddelade att man tagit mått och steg för att förbättra pensionerna för framför allt kvinnor, men att mer är att vänta.
Regeringen vill förutom de redan gjorda åtgärderna, till exempel skatteförändringar för att ta bort "pensionärsskatten" och infört inkomstpensionstillägget.
Nu vill man gå vidare med garantitillägget och dessutom höja pensionsavgifterna. Detta för att göra pensionerna mer jämställda, vilket meddelades på den internationella kvinnodagen.
Igår fick de svar av Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman och SPP:s sparekonom Shoka Årman.
De båda skriver att det kommande garantitillägget är ett "bidrag" och att det inte är rätt metod för att förbättra pensionerna.
De menar att det vore bättre att se till att nyblivna kvinnliga pensionärer får en pension som går att leva på och att denna inte ska förstärkas med ett bidrag, vilket garantitillägget är.
De skriver att i majoriteten av landets kommuner får nyblivna kvinnliga pensionärer 13 000 kr i månaden vilket är under gränsen för låg ekonomisk standard.
Men ett bidrag i form av garantitillägg vill de båda inte ha och skriver:
Vi ser dock inte att det är bidrag som ska till för att höja pensionerna, utan en justering som på riktigt höjer pensionsrätterna. Därför har vi svårt att dela den stolthet S-debattörerna ger uttryck för när de redovisar ytterligare bidragshöjningar, det så kallade garantitillägget, på närmare 16 miljarder kronor för att stärka pensionärernas ekonomi, skriver de båda.
Deras förslag bygger istället på att man höjer upp befintliga pensionsrätter från 17,21 procent till 18,5 procent, alltså en retroaktiv ökning av intjänade pensionsrätter och skriver att en sådan åtgärd skulle ge nyblivne pensionärer en ytterligare tusenlapp i månaden för en nybliven pensionär.
De tycker inte heller att man, som regeringen föreslog i sitt PM om höjda pensioner häromdagen, även höjer pensionsavgifterna.
"Höjd pensionsrätt måste inte nödvändigtvis åtföljas av höjda pensionsavgifter (ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift) som S-debattörerna hävdar, skriver Svärdman och Åhrman.
Istället för att höja avgifterna till systemet vill de båda hellre se att man ger befintlig pensionsrätter en högre växelkurs.
"Att endast höja den framtida intjäningen av pensionsrätten kan göras till mycket låga kostnader de kommande 510 åren. Därefter ökar nettokostnaden till drygt 1015 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning som mer än väl ryms inom dagens uttag av pensionsavgifter, i synnerhet om vi tar hänsyn till hela intäkten från arbetsgivaravgifterna.
Här menar de att det faktum att arbetsgivaravgifterna över taket inte ger någon pensionsrätt och tycker att även de pengarna ska gå till finansieringen av pensionerna.
De avslutar artikeln med att förespråka en bättre helhetssyn på pensioner och tycker att man inte bara ska se på de allmänna pensionerna utan även tjänstepensionerna.
"I stället för att ensidigt fokusera på den allmänna pensionen, behöver därför regeringen och pensionsgruppen fundera kring hur vi skapa rakare rör mellan pensionsavgifter och utbetald pension och hur vi kan stärka pensionens alla delar även tjänstepension och privat pensionsförsäkringssparande. Det skulle öka möjligheten till medvetna val genom hela livet och stärka förutsättningarna för en trygg pension, avslutar Svärdman och Åhrman i SvD.