Fredrik Åborg, revisor i Alexander Ernstbergers egna bolag S2, kan råka illa ut eftersom han godkände den utdelning på 75 miljoner kr som gjordes i bolaget S2 Invest AB under 2021.
Det skedde efter det att Stockholms Tingsrätt friat de åtalade i Allramålet och hävt kvarstaden.
Utdelningen verkställdes och revisor Åberg tillstyrkte. Men var det verkligen tillåtet?
Så här står det i konkursförvaltare Krister Levins förvaltarberättelse i konkursen i S2 Invest:
Vid tidpunkten för utdelningen hade den friande dom som tingsrätten meddelat den 31 januari, 2020 inte vunnit laga kraft. Utdelningen föranleder fortsatt utredning då den av styrelsen beslutade utdelningen, vilken tillstyrkts av revisorn, enligt konkursförvaltningens nuvarande bedömning strider mot reglerna i aktiebolagslagen avseende beloppsspärren och försiktighetsregeln och därigenom skulle vara en otillåten värdeöverföring. Detta innebär att aktiebolagslagens bestämmelser om återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar kan komma aktualiseras vad avser den gjorda utdelningen.
Det här kan betyda är att om det inte finns pengar att betala ut det i hovrätten solidariskt utdömda skadeståndet på drygt 300 miljoner kr så kan man enligt lagen ge sig på nästa länk i kedjan. S2 Invest lär inte klara av det, bolaget är ju i konkurs så där finns inte mycket att hämta efter utdelningen.
Vad konkursförvaltare Krister Levin syftar på är reglerna i 17 kap 2-3 § aktiebolagslagen, där det framgår att en utdelning från aktiebolag bara får ske om "endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till
de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt."
Vid tillämpning av samtliga dessa bestämmelser gäller den så kallade försiktighetsprincipen.
- Jag skulle säga att det i detta fall varit i princip omöjligt att dela ut pengar innan en laga kraft-vunnen dom om att det inte funnits någon skadeståndsskyldighet eller skyldighet att betala företagsbot. Utdelning är då inte bara olämplig, utan olaglig, säger kammaråklagaren vid ekobrottsmyndigheten Thomas Hertz, som var åklagare i Allramålet till Pensionsnyheterna.
Som vi berättade igår är han nu upptagen med att ta hand om ärenden som legat vid sidan av brottmålet i Allra, bland annat den företagsbot på 3 miljoner kr som han stämt Oak Capital, numera namnändrat till First Alliance Trust, Hedging & Investments AB på. Även där är det fråga om en konkurs.
Att revisorn kan råka illa ut för sin namnteckning där han tillstyrkt utdelningen bygger på aktiebolagslagen.
Det betyder att den som fått pengarna, i det här fallet, Alexander Ernstberger, ska betala tillbaka dem. Eftersom han är i konkurs kan han av lätt insedda skäl inte betala tillbaka pengarna och då ligger revisorn illa till.
Av 17 kap 7§ i aktiebolagslagen framgår att en revisor som redan av oaktsamhet har medverkat till en utbetalning, ska ersätta det som inte kan återbetalas till bolaget.
"Om det uppkommer någon brist vid återbäring enligt 6 §, är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för denna. Detsamma gäller de som har medverkat till verkställandet av beslutet eller till upprättandet eller fastställandet av en oriktig balansräkning som har legat till grund för beslutet om värdeöverföring. För ansvar enligt första stycket förutsätts i fråga om styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, lekmannarevisor och särskild granskare, uppsåt eller oaktsamhet, och, i fråga om aktieägare och annan, uppsåt eller grov oaktsamhet."
Enligt konkursförvaltaren framgår att ärendet nu alltså lett till "fortsatt utredning".
Efter det att konkursförvaltaren utrett saken vidare och kommer fram till att revisorn kan hållas ansvarig är det hans sak att föra talan i domstol och se till att få in de pengar som saknas i konkursboet och som inte frivilligt betalats in.
Hittar han ingen annan ansvarig än revisorn kan han få betala 75 miljoner kr ur egen ficka för att han okejade utdelningen.
Där är vi inte än och det är ovanligt att det händer att revisorer ställs till ekonomiskt ansvar. Det har dock inträffat tidigare. I domen i det så kallade Prosolviamålet 2013 dömdes revisionsjätten PWC att betala 890 miljoner kr för brister i revisorns arbete.
Pensionsnyheterna har sökt revisor Fredrik Åberg men hade vid pressläggningen ännu inte fått kontakt med honom.