24 mar 2022 13:02

Pensionsnyheterna: Varför pratar man så mycket om pensionsnivån vid 65 år?

I debatten om pensionsnivåer använder alla aktörer olika siffror för verkliga pensionsnivåer, som ska styrka deras argumentation. Det blandas friskt mellan procent, kronor och ersättningsnivåer.

I Aftonbladet i går, där Ardalan Shekarabi intervjuas, visas i en faktaruta att 8 779 kr i månaden före skatt är den lägsta nivån för svensk pension.

"Det är bland de lägsta i vår del av Europa", förklarade han för Aftonbladet.

Värt att ha i minnet är att det är en nivå som gäller för 1 procent av pensionärerna, vilket Aftonbladet också skrev.

Svenska kvinnor har en genomsnittlig allmän pension på 12 600 kr i månaden, rapporterar Aftonbladet vidare men nämnde då att man med en så låg pension även har rätt till bostadstillägg på som mest 6 900 kr, om man har hög kostnad för sitt boende.

Totalt är problemet med låga pensioner på de här nivåerna något som berör 290 000 (av 2,5 miljoner) pensionärer.

Det här låter naturligtvis som att det är förfärliga problem som måste hanteras med stora bidrag för att inte driva människor från gård och grund.

Men vilka är premisserna i matematiken?

Den viktigaste är att siffrorna bygger på en pensionsålder på 65 år. Den borde vara utraderad sedan länge. Livslängdsökningen har varit felkalkylerad från början. Vi blir äldre snabbare än grundarna av pensionssystemet antog.

De trodde att det skulle handla om ett år på 20 år. Det blev tre år, när man tittar i facit. Dämpningen de senaste två åren, bland annat beroende på Covidpandemin, ser nu ut att återgå mot normalläget, vilket Pensionsnyheterna rapporterat med siffror från SCB.

Det betyder att vi, glädjande nog, fortsätter att leva längre. En förutsättning för att pensionerna ska hålla jämna steg med livslängdsökningen krävs då att vi endera ökar inbetalningarna till de olika pensionssystemen eller att vi jobbar lite längre.

Den lösningen, som inte kräver några premieökningar, är enklare för många och ger snabbare utdelning i plånboken.

Det väntas för övrigt bli effekten av att de nya reglerna för ändrade pensionsåldrar klubbas i riksdagen.

Det vore bra om debatten kunde rensas så att man tydligt anger vad man lägger i siffran "12 600 kr i månaden före skatt i allmän pension", vilket socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi gjorde i gårdagens debatt på TCO-seminariet.

Är det 12 600 kr som är hela inkomsten? Får pensionären i fråga bostadsbidrag? Tjänstepension? Kanske viktigast – när går snittpersonen i pension och hur många år har samma snittpension arbetat heltid?

Det kan ju knappast vara så att statens ansvar för pensionerna ska vara oförändrat om 90 procent av befolkningen också har tjänat in till tjänstepension och där avtalsparterna sett till att öka avsättningarna kraftigt i avtal på senare år.

Ska man, trots de ökningarna, låtsas som att det bara är de allmänna pensionerna som ger pension?

Det borde inte vara någon skillnad om man betalar falukorven med pengar som kommer från tjänstepensionsutbetalningar snarare än från Pensionsmyndigheten.

Sen ska vissa av avtalsparterna kritiseras för att de är så saktfärdiga med att se till att höja åldersgränserna i tjänstepensionssystemen.

Att som Svenskt Näringsliv envist hävda att 65 år är en bra pensionsålder, är definitivt inte hållbart.

Det ska bli intressant att se vad PTK-facket Unionen och arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv kommer fram till i de pågående förhandlingarna om höjda pensionsåldrar som pågår i total tystnad.

I alla fall har Pensionsnyheterna ännu inte sett någon vit rök ur deras skorsten.