29 mar 2022 15:07

SPP vill möjliggöra löneväxling även under taket

Enligt SPP borde fler få möjlighet att avstå lön till förmån för mer pengar till tjänstepensionen via löneväxling.

Bolaget presenterar i dag en rapport där man visar att pensionsnivåerna skulle kunna förbättras rejält om anställda med löner under förmånstaket på 8,07 inkomstbasbelopp skulle få möjlighet att löneväxla.

- En sjuksköterska med svenska medianlönen på 32 400 kr/mån som löneväxlar 800 kr/mån kan öka sin kompensationsgrad av slutlön vid pension med 11 procent och en civilingenjör som löneväxlar 1 600 kr/mån kan öka kompensationsgraden av slutlönen med 16 procent. Löneväxling för alla är en billig reform som skulle öka pensionen för många, säger Shoka Åhrman, sparekonom på SPP.

Idag är det cirka 10 procent av sysselsatta i Sverige som har en månadslön på över 47 748 kr, motsvarande 8,07 inkomstbasbelopp, vilket är inkomsttaket för allmän pension. Det är 4,61 miljoner löntagare som tjänar mindre och för vilka det inte är lönsamt att löneväxla med nuvarande regler.

Det vill SPP ändra på och föreslår att det införs ett nytt begrepp i lagstiftningen - avtalad lön, som utgörs av utbetald lön plus löneväxling. Det är avtalad lön som ska utgöra grund för sociala förmåner och A-kassa och inte som idag enbart utbetald lön.

Om denna reform infördes skulle det bli möjligt för alla löntagare att löneväxla utan att förlora något i sociala förmåner. För arbetsgivarna skulle det innebära ökad administration, då de ska rapportera två löneuppgifter, en avtalad lön och en utbetald lön. Men det görs redan idag för anställda som har ITP2, menar SPP.

För staten skulle det, åtminstone enligt SPP, bli en billig reform för att öka pensionerna, jämfört med till exempel det garantitillägg som regeringen lägger fram i riksdagen den 19 april.

Enligt konsultföretaget Arkwright, som på uppdrag av SPP räknat på reformen, skulle det kosta staten cirka 600 Mkr det första året i skattebortfall, med antagandet att fem procent nappar på idén med löneväxling första året efter det att reformen införs. Det motsvarar det antal som gör det idag och som har löner över taket.

Om den prognosen slår in skulle det innebära ett skattebortfall på 1,3-1,9 miljarder kronor per år. I rapporten konstateras är det skattepengar som kommer tillbaka när den uppskjutna lönen betalas ut som pension. De som växlar "lånar" därmed pengar av staten under spartiden och pengarna ska komma tillbaka när pensionsinkomsterna beskattas.

Principiellt är det ungefär detsamma som att ha ett avdragsgillt sparande som också leder till uppskjuten beskattning.

När Sverige hade en skattesubvention för privat pensionssparande var det 31 procent som pensionssparade privat. Efter att skattesubventionen försvann helt 2016 är det bara ett fåtal som har kvar privat pensionssparande.

En anledning till att avdragsrätten slopades var just att Finansdepartementet inte ville ha några uppskjutna skatter utan helst ville ha allt på en gång.

SPP påpekar att Sverige är ett av få länder som inte har någon form av subventionering för privat pensionssparande. Många svenskar sparar i ISK, men det är inget bundet pensionssparande, pengarna kan lyftas när som helst. SPP menar därför att löneväxling för alla kan vara ett billigt sätt för staten att öka framtida pensioner på.

- Det är också en bättre lösning för att skapa högre framtida pensioner än till exempel införandet av en obligatorisk tjänstepension, som man har i bland annat Norge, säger Shoka Åhrman.

/Ola Hellblom