SPP:s rapport om löneväxling kommenterades i går av en panel med idel ädel pensionadel i ett rundabordssamtal.
Pensionsnyheterna var inte på plats, men har uppfattat att den fick ett minst sagt ljumt mottagande.
En av dem som var med var Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren. Han kommenterar förslaget så här för Pensionsnyheterna:
- Grunden för förslaget är att det finns en skillnad i uttaget av socialavgifter över och under taket på 8,07 inkomstbasbelopp, där det skapas en möjlighet för ett arbitrage på 6 procentenheter eftersom löner över taket belastas med den särskilda löneskatten, som är lägre och ligger på 24,26 procent.
Det utrymmet vill man ta i anspråk för att öka tjänstepensionen. Men förslaget bygger ju på att man ska arbeta med en fiktiv lön som inte är den som man egentligen har försäkrad i socialförsäkringssystemet. Det blir ett alldeles för komplicerat system och om folk behöver spara mer till pensionen blir det här systemet som att gå över ån efter vatten, säger han.
Han tillägger att pensionsavsättningarna, mätt som andel av den totala lönesumman, ökat på senare tid och nu uppgår till 29 procent.
- Det skulle jag säga är en hög andel sett i ett internationellt perspektiv, säger Ole Settergren.
En knapp tredjedel av lönen sparas alltså redan och frågan som bör ställas är väl om det finns behov av det.
Nationalekonomen och universitetslektorn Johannes Hagen från Jönköping University var med vid mötet och han låter inte helt övertygad om pensionssparandet behöver öka ytterligare.
- Avsättningarna till den allmänna pensionen och tjänstepensionen är redan höga, och flera tjänstepensionsavtal har höjt sina premier på senare tid. Flera rapporter har dessutom visat att de flesta pensionärer har en god ekonomi, trots att uttagsåldern mer eller mindre legat konstant samtidigt som livslängden ökat. Mot bakgrund av detta kan behovet av nya skattesubventioner till privat sparande för att höja pensionerna ifrågasättas, säger han till Pensionsnyheterna.
Han tillägger att det även gäller för breda, skattefinansierade insatser, såsom inkomstpensionstillägget och det nu aviserade garantitillägget.
Han tycker att förslaget är ett "illa genomtänkt förslag med liten chans till politisk förankring".
- Jag tycker att det är oklart vilket problem det löser, säger han.
Förslaget innebär att alla anställda på arbetsplatser som vill erbjuda löneväxling kommer att ha två löner. En verklig och en fiktiv, som är den lön som minskas med det löneväxklade beloppet. Företagen får då i sina lönesystem hantera de båda "lönerna" för att anställda ska kunna få fulla förmåner i socialförsäkringen men inte betala fulla premien för det. Istället ska staten stå för den obetalda premien.
- Förslaget innebär en administrativ utmaning för arbetsgivare och myndigheter i att rapportera två löner, alltså den "avtalade lönen" och den utbetalda lönen efter löneväxling. Det finns också en risk att de arbetsgivare som faktiskt kan hantera detta och erbjuda sina anställda löneväxling, inte sysselsätter dem som är i störst behov av en högre pension, säger Johannes Hagen.