31 mar 2022 13:17

ISF har kartlagt omfattningen av löneväxlingen i marknaden – många vita fläckar

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har på regeringens uppdrag undersökt omfattningen av löneväxlingen, alltså växling av lön mot tjänstepension.

ISF:s GD Eva-Lo Ighe noterar i rapportens förord att det inte finns någon fullständig databas med heltäckande registerdata över företeelsen och får göra antaganden.

När det gäller volymen, mätt i premier, anger man detta i ett stort intervall, 5-9 miljarder kr per år och tycker att Pensionsmyndighetens förslag om att skapa en nationell tjänstepensionsdatabas borde kunde kompletteras med ett fack för löneväxling, med tillägget "om lagstiftaren bedömer att det är betydelsefullt."

Lite senare tar hon i lite till och skriver att "Det är anmärkningsvärt att det inte finns någon officiell statistik över intjänade tjänstepensioner eftersom tjänstepensionerna i praktiken är en viktig del av dagens pensionssystem. Det är min förhoppning att vår rapport bidrar till ökad kunskap och fortsatt diskussion om löneväxling, människors pensionssparande och inte minst tjänste-pensionernas roll i pensionssystemet."

Rapporten visar, precis som många andra, att löneväxling är en möjlighet som framför allt berör inkomsttagare med höga löner, alltså över inkomsttaket på 8,07 inkomstbasbelopp.

ISF konstaterar, med ett fördelningspolitiskt perspektiv, "att löneväxling kan bidra till ökade inkomstskillnader bland pensionärerna och kan innebära vissa skattemässiga fördelar för de höginkomsttagare som löneväxlar, medan låginkomsttagare inte tjänar på löneväxling".

Det var för övrigt det som SPP i sitt förslag häromdagen vill adressera genom att göra det möjligt för människor med inkomster under taket på 8,07 inkomstbasbelopp att använda sig av möjligheten.

ISF gissar, återigen med ett rejält intervall på grund av osäkerheter med data, att 110 000-150 000 höginkomsttagare i Sverige löneväxlar varje månad.

Antagandena är baserade på enkätdata, lönestatistik och inkomststatistik. Den grupp som kommer i fråga, och alltså har löner över taket, består av knappt 850 000 personer eller en femtedel av alla anställda i Sverige.

För att säga något om hur många som använder sig av möjligheten skattar man att det är 13-17 procent, alltså 110 000-150 000 personer, som växla 5-9 miljarder kr om året.

Schablonmässigt kan sägas att en typisk löneväxlare är man, ofta privatanställd, medelålders och höginkomsttagare.

Detta eftersom dessa är överrepresenterade i gruppen för dem som har möjligheten att växla. Men även chefer i offentlig sektor som till exempel regioner och kommuner löneväxlar, konstaterar ISF.

Kvinnor löneväxlar i mindre utsträckning än män, vilket förklaras av att de i mindre utsträckning än män har inkomster över taket.

De som precis ligger vid inkomstgränsen på 8,07 inkomstbasbelopp växlar i mindre utsträckning än de som ligger en bit över taket. Det kan vara klokt eftersom mindre löneförändringar kan göra att man kommer under gränsen och då kan tappa statliga förmåner i socialförsäkringen.

Trots bristfällig statistik kommer ISF fram till att det genomsnittliga löneväxlingsbeloppet uppgår till omkring 4 000 kr i månaden, även om spridningen är stor. Medianvärdet ligger lägre än så, eftersom det finns mindre grupper av storväxlare i det insamlade materialet.

Det verkar också som att löneväxling är vanebildande. Enligt rapporten växlar de som är nybörjare, kortare tid än tre år, mindre belopp än de som hållit på längre.

ISF har även hittat människor som löneväxlar trots att de har löner under taket men konstaterar att den gruppen är liten, vilket man kanske kan tacka arbetsgivare och rådgivare för.

I Alectas rapport om löneväxling, som kom 2021, nämndes att en fjärdedel av arbetsgivarna i deras undersökning tillät löneväxling för alla anställda, även de som inte nådde kvalhöjden i lön.

ISF konstaterar att löneväxling inte är någon bra idé för äldre anställda och skriver:

"För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år blir arbetsgivaravgiften betydligt lägre, medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad. Om löneväxlingen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren bör den extra tjänstepensionspremien från löneväxlingen därför vara lägre än den lön som den anställde avstår. Dessutom är skatten på arbetsinkomster lägre för anställda som vid årets ingång fyllt 65 år."

Det finns även andra fällor med löneväxling menar ISF, som påpekar att den växlade lönen kan påverka privata inkomstförsäkringar som då kan ge ett sämre utfall. Om löneväxlingen ska vara bra i slutänden är inte heller givet eftersom ingen kan säga vilka regler som kommer att gälla i framtiden.

"Löneväxling innebär också en spekulation i framtida förhållanden där utfallet är osäkert. Det gäller pensionsspararens framtida inkomster och livslängd, framtida skattesatser och tjänstepensionskapitalets framtida värdeutveckling", skriver ISF i dagens rapport.

För försäkrings- och pensionsbranschen är dock löneväxling en pålitlig kassako som ger möjlighet att få in nya premier att förvalta, något som gör att man gärna säljer in produkten.