28 maj 2009 11:17

Massiv kritik mot Pensionsgruppens förslag

Pensionsgruppen, bestående av de fyra borgerliga partierna och socialdemokraterna, har enats om ett förslag för att jämna ut balanseringseffekten. I stället för att som i dag beräkna balanseringseffekten på ett åts utveckling så ska beräkningen enligt förslaget göras på ett snitt av tre år.
Målet har varit att pensionärerna inte ska drabbas så hårt när den så kallade bromsen slår till vid årsskiftet. Enligt det liggande förslaget blir effekten på pensionerna i stort sett hälften så stor som den skulle bli med dagens system. Men samtidigt skulle pensionärerna, på grund av den utdragna balanseringen, drabbas av nedskrivningar också 2011, något de antagligen inte skulle behöva om dagens regler skulle fortsätta att gälla.
Kritiken mot Pensionsgruppens förslag har varit massiv. Av ett knappt 20-tal remisser i ärendet är det bara två myndigheter, Sjunde AP-fonden och Konjunkturinstitutet, som inte är direkt avvisande.

Kassan avstyrker

Försäkringskassan, som utredde frågan på Regeringens uppdrag, anser att det förslagna balanstalet är ett sämre mått på systemets finansiella ställning än balanstalet enligt nuvarande regler och avstyrker hela förslaget. Försäkringskassan menar att det liggande förslaget inte leder till den jämnare utveckling som eftersträvas. I stället vill Försäkringskassan se en dämpningsfaktor som skulle begränsa balanseringseffekten också vid andra kraftiga förändringar än det nu aktuella börsfallet.
”Treåriga medelvärden av fondens storlek ger förvisso en jämnare serie för fondutvecklingen än de faktiska fondvärdena den 31 december respektive år. Variationerna i själva balanstalet utjämnas dock inte i samma mån, eftersom andra variabler i balanstalet har en tendens att variera i motsatt riktning i förhållande till fonden”, skriver Försäkringskassan i sitt yttrande.
Dessutom pekar Försäkringskassan på det pedagogiska problemet i förklara att pensionerna kan fortsätta att skrivas ned flera år efter en tillfällig nedgång, trots att alla andra effekter av nedgången försvunnit.
Premiepensionsmyndigheten, PPM, är lika kritiska. De menar att det i och för sig är eftersträvansvärt med en jämnare utveckling av inkomst- och tilläggspensioner, men att den metod som nu föreslås inte ger någon garanti för att svängningarna verkligen dämpas. Dessutom skulle förslaget, som det ser ut nu, öka risken för att buffertfonderna urholkas.

Komplex materia

”Den automatiska balanseringen är av central betydelse för att garantera pensionssystemets finansiella stabilitet. Det är en komplex materia att analysera. Att analysera hur en metod för utjämning ska konstrueras utan att äventyra systemets finansiella stabilitet kräver betydligt mycket mer tid än som nu getts för remissvaret”, skriver PPM i sitt svar.
Sjunde AP-fonden tycker att förslagen är ”rimliga”, men ställer sig frågande om de samhällsekonomiska aspekterna analyserats. En positiv aspekt enligt Sjunde AP-fonden är att möjligheterna att ta högre risker ökar för fonderna om man går över till ett medelvärde. Med högre risker borde avkastningen över tid bli högre än den är idag och alltså gagna hela pensionssystemet.
Sjunde AP-fonden skull dock hellre se en längre period för beräkningen. Fonden påpekar att en finanskris historiskt har varat i tre år. Att ha ett längre spann, som fem år, skulle därför öka möjligheten till högre avkastning.
Konjunkturinstitutet är positivt till förslaget och menar att det medför att AP-fonderna blir mindre känsliga för tillfälliga svackor i aktiemarknaden.
Många remissvar återkommer till att Försäkringskassan haft för kort tid på sig för att utreda frågan ordentligt och att det är vanskligt att ändra i ett så komplext system som pensionssystemet utan att ha ordentligt på fötterna. Både Riksgälden och Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget på grund av detta.

Ungt system

”Nu har den första ekonomiska krisen nått vårt pensionssystem, som i pensionssam¬manhang är väldigt ungt. Svenskt Näringsliv menar att stor försiktighet skall iakttas med förändringar i det i detta tidiga skede. De faktiska effekterna av den nuvarande modellen för balanseringen ser vi inte fullt ut förrän efter krisen. Bland annat så är det svårt att i dagsläget avgöra hur avgiftstillgångens utveckling kommer att påverka balanstalet de närmaste åren”, skriver svenskt Näringsliv i sitt yttrande.
Första AP-fonden menar att förslaget har en begränsad effekt på balanstalet. Det finns andra åtgärder som skulle klara av det bättre. Samtidigt minskar tydligheten i pensionssystemet och lagtexten är olyckligt formulerad eftersom definitionen av avgiftstillgången ändras till också inkludera medelvärdet av fondernas kapital. Också Andra AP-fonden anser att effekten på balansen är marginell. Däremot menar de att effekten på generationsneutraliteten kan bli betydande.
Till de positiva tongångarna sällar sig också Riksförbundet PensionärsGemenskap som oreserverat stöder Pensionsgruppens förslag. De andra pensionärsorganisationerna är mer kallsinniga. Svenska Pensionärsförbundet, SPF, vill hellre se skattelättnader för pensionärer än en ändring av balansräkningen. Däremot vill inte SPF att balanseringen ska vara automatisk utan att den ska föregås av ett politiskt beslut. Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, är positiva till syftet med förslaget men tycke att det är otillräckligt. De föreslår istället att balanseringen slopas för utgående pensioner och att pensionsavgifterna till pensionssystemets fördelningsdel höjs.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 6 2009