5 apr 2022 13:28

Danska pensionsdilemmat – hur mycket får pensionerna kosta?

Ska man räkna med att jobba i flera år efter 70-årsdagen, eller ska modellen som kontinuerligt höjer danskarnas pensionsålder ändras?

Det är en av de centrala frågorna som en arbetsgrupp i Danmark, Pensionskommissionen, har arbetat med i snart två år.

Förra veckan var det meningen att det skulle publiceras resultat från tankearbetet, men det är nu uppskjutet till början av maj. Det berättar danska Børsen.

Knäckfrågan i Danmark är, precis som i många andra länder, hur man ska hantera den ökade medellivslängden och i hur stor utsträckning man kan förmå danskarna att jobba längre.

Ska man räkna med att jobba i flera år efter 70-årsdagen, eller ska modellen som kontinuerligt höjer danskarnas pensionsålder ändras?

Pensionskommissionen tillsattes ursprungligen av den dåvarande danska regeringen i maj 2019, men det var först ett år senare som de första medlemmarna var klara för att ta sig an uppgiften.
Här utsågs Jørn Neergaard, tidigare arbetsminister och direktör för danska arbetsgivarföreningen, av arbetsminister Peter Hummelgaard.

En av de stora frågorna är som sagt när danskarna ska gå i pension. Detta beror på att den danska pensionsåldern definieras av förväntad livslängd. Regeln är att danskarna efter pensionen ska ha 14,5 år att leva. Därmed ökar pensionsåldern i takt med att medellivslängden ökar. Denna norm har varit fixerad i en politisk uppgörelse sedan 2006.

Det man ska utreda handlar om möjlighet till en differentierad pensionsålder, vilket först sågs med den så kallade seniorpensionen och senare "Arnepensionen", där en tidigare pensionering definieras av tjänstgöringstid på arbetsmarknaden.

Kommissionen ska även undersöka de "negativa incitamenten" som vissa pensionerade danskar upplever om de fortsätter att arbeta.

Det handlar då om rätten till tilläggspensionsförmån, bostadsbidrag och värmetillägg.

Kommissionen ska enligt beställningen lämna rekommendationer om konkreta regeländringar om det finns "olägenheter" i pensionssystemet. Men här finns en grimma, ett krav på att kostnaderna inte får slå mot statsbudgeten och alltså inte påverka de offentliga finanserna förrän tidigast 2040.

Om man däremot kan finansiera ändringar inom systemet och alltså inte öka den statliga finansieringen, ligger det inom ramarna för kommissionens uppdrag.

Med anledning av den geopolitiska situationen efter Rysslands invasion av Ukraina har Danmark nyligen tagit på sig att öka kostnaderna för försvaret, där man från och med 2032 ska avsätta två procent av BNP, en kostnad som ska vägas mot framtida kostnader för pensionerna.