6 apr 2022 12:12

Problemen med ryska tillgångar i fonder kräver lagändring

Finansinspektionen meddelade den 18 mars att man kan godkänna att fonder med såväl "friska" som "giftiga" innehav i ryska tillgångar kan få dela upp sina innehav i två fonder.

En hög för ryska och kanske andra stängda tillgångar medan resterande innehav blir kvar. På det sättet ska den delen med friska tillgångar kunna öppna för handel igen. Både Swedbank Robur och SEB har meddelat att man kan sälja fondandelar i Östeuropafonder men det är inte möjligt att köpa andelar i fonderna i fråga.

Men trots att Finansinspektionen nu meddelar att man inte motsätter sig en delning av fonderna finns det fortfarande legala hinder för att göra det.

- Det finns i lagstiftningen en regel som säger att vid en delning av en fond så måste samtliga andelsägare meddelas om förändringen och att det finns en tremånadersfrist i lagen som man måste följa i nuläget. Den måste ändras men regeringen har meddelat att man ännu inte tagit ställning i den frågan, säger Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening, till Pensionsnyheterna.

Han undrar varför den regeln finns kvar i lagstiftningen och menar att tremånadersfristen i det här läget inte är något som gynnar konsumenterna, snarare tvärtom.

- Det finns flera exempel på att Sveriges lagstiftning på fondsidan inte är uppdaterad. Våren 2020 hade vi ju stora problem när många andelsägare i företagsobligationsfonder vill sälja sina innehav men marknaden för företagsobligationer funkade inte. Där skulle det behövts ett regelverk för att hantera den typen av problem men det hade inte Sverige, men det fanns på plats i många andra länder, säger han och fortsätter:

- FI godkände året efter en ny metod för att hantera fondflöden när marknaden är stressad som kallas för swing pricing. Det var mycket välkommet, men det hade varit bättre om det fanns på plats när krisen väl inträffade, säger han.

Men även om den nu föreslagna lagändringen om en uppluckring av tremånadersregeln kommer på plats och att fondbolagen får dela upp innehav i giftiga och ogiftiga, så är det en hel del byråkrati och administration förenat med en sådan förändring.

- Fondbolagens styrelser måste fatta beslut om delningen genom att skapa nya fondbestämmelser. Sen måste FI godkänna delningen och därefter måste förvaringsinstitut och distributörer informeras om förändringen, säger Fredrik Nordström som menar att den svenska fondlagstiftningen är "inflexibel".

Det handlar om stora belopp i kronor. Omkring 15 miljarder kr fanns i Rysslandsfonder till den värdering som rådde innan Moskvabörsen stängde.
Ytterligare åtta miljarder kr fanns i Östeuropafonder där mellan 10 till 30 procent handlade om ryska värdepapper och aktier. Men sett i den totala fondmarknaden är det här ett litet problem och motsvarar bara 0,6 procent av det totala fondkapitalet i Sverige.

En hel del av tillgångarna finns i indexfonder och där har indexleverantörerna valt att nolla värdet av innehaven och plockat bort ryska aktier ur indexen.

Indexavkastningen har gått ner med motsvarande värde. Den förlusten kan därmed sägas redan vara tagen och värdeminskningen syns i de här fallen direkt i andelskurserna på indexfonderna. Indexfonderna ska sälja ut de ryska tillgångar de haft så fort det blir möjligt och det kan bli ett restvärde som tillförs fonden då.

Var det här till slut landar är inte klart. I en delad fond kommer det ju att finnas kvar värdepapper, tänk ryska aktier, som ägs av den ena fonden men där det inte finns någon andelskurs eller möjlighet att sälja fondandelar eller göra nya insättningar. Spararna äger samma tillgångar men nu uppdelade i två fonder. Men när väl marknaden öppnar igen kan spararna få välja om de vill ha kvar sina andelar i Rysslandsfonden eller sälja av dem.

- Det finns i andra länder tekniker för att hantera innehav med osäkra värden där man lägger dem i det som kallas sidepockets. Om man flyttar tillgångar till de sistnämnda så utgör de en del av fonden som ska avvecklas så snart som möjligt. Likviderna från dessa sidotillgångar delas ut till de sparare som ägde fondandelarna när sidepocketen skapades. Det här är regler som finns i de flesta andra EU-länder men som vi av oklara anledningar aldrig infört i Sverige, säger Fredrik Nordström.