11 apr 2022 12:30

Pensionsmyndigheten till Svärdman och SPF: ´Vi sprider inte myter`

SPF:s förbundsordförande Eva Eriksson och Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman ondgjorde sig i en debattartikel i Dagens Arena över att Pensionsmyndigheten sprider myter om pensionärers goda ekonomi.

De två menade att det främst var pensionärer med högre inkomster som hade bra inkomster och pensioner, om man inte räknade in andra inkomster än de som kommer från allmän pension och skrev:

"Nästan 75 procent av samtliga löneinkomster bland äldre återfinns hos de dryga 290 000 personer med en månadsinkomst på minst 33 000 kronor före skatt. En grupp som utgör 13 procent av samtliga pensionärer. Samtidigt har 60 procent av seniorerna, 1,3 miljoner personer, en månadsinkomst på som mest 20 000 kronor före skatt, men här finns knappt 5 procent av löneinkomsterna bland äldre", och fortsatte:

"Denna ojämlika verklighet blundar Pensionsmyndigheten för och hävdar att pensionärernas ekonomi är god och motsvarar 82 procent av den ekonomiska standarden i åldersgruppen 20–64 år. En slutsats som endast är möjlig ifall man dels beaktar hushållets totala inkomster dels smetar ut ojämnt fördelade inkomster från lön, kapital och privat pension på samtliga pensionärer. Sådana grepp förvränger bilden av pensionärernas ekonomiska vardag, att blanda olika inkomster höjer inga pensioner och bidrar inte till en saklig pensionsdebatt", skrev de den 31 mars.

Idag får de svar från Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren och kommunikationschefen Carl-Magnus Löfström i Dagens Arena.

Och de håller förstås inte med om att myndigheten ägnar sig åt att sprida myter om pensionärernas inkomster.

De skriver att kritiken är felaktig och skriver att Pensionsmyndigheten inte alls hävdar att det är tillräckligt att ha allmän pension och tjänstepension för att pensionen ska bli tillräcklig.

"Pensionsmyndighetens budskap har i många år varit att det som påverkar pensionen mest är hur mycket man tjänar genom hela livet, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man går i pension. Vi har aldrig sagt något om huruvida dessa tre faktorer automatiskt leder till att man får det bra som pensionär. Därför lyfter vi också fram olika riskgrupper, till exempel personer i låglöneyrken där garantipensionen innebär att arbete faktiskt inte alltid lönar sig", skriver de båda.

Och att Pensionsmyndigheten skulle ägna sig åt att göra genomsnittssiffror genom att smeta ut olika inkomster över pensionärerna för att påvisa den ekonomiska standarden i gruppen, håller de inte heller med om och skriver:

"Pensionsmyndigheten använder medianvärden, inte medelvärden. Vi redovisar även resultaten för den femtedel av pensionärerna som har lägst respektive högst inkomster, i syfte att just lyfta fram den stora spridningen", skriver de.

Svärdman & Eriksson hävdar i sin artikel att kompensationsgraden för pensionärerna är för låg och vidare att den fallit kraftigt på senare år och att dessa beräkningar "förvränger bilden av pensionärernas ekonomiska vardag".

Inte alls, menar Settergren och Löfström och påpekar att man måste hålla rätt på vilka inkomster som faktiskt är pension.

"När Pensionsmyndigheten räknar ut kompensationsgrad jämför vi pensionen vid 65 års ålder mot det som tjänats in till den allmänna pensionen samt inkomster över intjänandetaket vid 60-64 års ålder."

"När Eva Eriksson och Håkan Svärdman räknar ut kompensationsgrad jämför de pensionen vid 65 års ålder mot samma sak som Pensionsmyndigheten plus redan uttagen pension i åldern 60–64 år."

"Pensionsmyndigheten anser att det är missvisande att på detta sätt jämföra pension mot pension och lön, i stället för att jämföra pension mot lön.”

Avslutningsvis påpekar Pensionsmyndigheten att Sverige inte alls har låga pensioner i jämförelse med andra länder, även om det ibland låter så i debatten.

"Sverige har generellt sett inte låga pensioner. I en internationell jämförelse är de svenska pensionerna ungefär genomsnittliga i förhållande till den genomsnittliga inkomsten i landet. Men vi är också de första att hålla med om att det finns de som har låga pensioner, men båda förhållandena kan vara sanna samtidigt", skriver de och önskar att debatten om pensionerna i fortsättningen ska vara saklig, "även ett valår".